Charter for compassion och Bahá'í rörelsen

–Det viktiga är egentligen inte hur Gud är, eller hur han ser ut. Gud är bortom allt sådant. Det viktiga är inte ens att tro, utan att verka. Föreställningarna om Gud kommer och går, men bönen, kampen för att finna mening, strävan efter transcendens, den måste fortsätta.

- Karen Armstrong

 

Charter for compassion 
I en artikel i Svenska Dagbladet  intervjuad Karen Armstrong. Hon är närmare 70 år, född och uppvuxen i England. Till yrket är hon religionsvetare, med bakgrund som katolsk kunna, och är i Sverige för att presentera hennes senaste böcker. Tolv steg till ett liv i medkänsla och För Guds skull. Hon har tidigare skrivit ett 20-tal böcker om de stora religonerna. Har skrivit ett 20-tal böcker om de stora religionerna.Hon är en internationell auktoritet inom området och hennes senaste lanserade böcker tar upp hur viktigt det är att handla än att tro, och att grunden till allt är att människor kan känna empati för varandra.

I hennes böcker om de stora religionerna har hon oftast lyft fram de "öppna och människovänliga" sidorna och menar att alla religionerna har en grundläggande värdering gemensamt: Gör mot andra det du vill att de ska göra mot dig. Med det som utgångspunkt försöker hon skapa en "global gemenskap".

Armstrong är grundaren för Charter for Compassion som är en organisation som syftar i just detta, och är en del i hennes kamp för en bättre värld. 2008 vann hon 750 000 kr av TED som användes för att utveckla denna organisation stödjs av bland annat Dalai Lama. Hon är verksam över hela världen och leder seminarier, föredrag och nätverk mellan olika religioner. Charter of Compassion är särskilt aktivt i Pakistan där hon är mycket känd och uppskattad efter sina böcker om Islam. Hon har gett en mer tolerant och och modern bild av religionen som unga människor kan känna igen sig. Främst handlar det om hennes syn på med känsla och från och med nästa år kommer alla privata skolor i landet undervisa i medkänsla!


Boken som hon är i Sverige för att lansera, "Tolv steg til ett liv i medkänsla" kanske kommer vara en möjlig kursbok. Den samt boken "För Guds skull" som är en essä om hur vi förlorar den mystiska gudomliga bilden av gud, är nu översatta på svenska. Hon tycker att bilden vi har av gud är märkligt barnslig och underutvecklad och försöker ändra på detta. Det hon prioriterar allra högst är som sagt medkänsla och empati. Hon menar att detta är något som kan läras ut och tränas upp. "Det krävs ju att vi lämnar vårt ego, överger oss själva för en stund, och sätter oss in i en annan människas situation. " Hon menar att empati måste tränas upp, nya ledningar måste dras i hjärnan. Man kan behöva träna några timmar varje dag, som en dansare som långsamt bygger upp sin kropp.

Sverige har tydligen den största Vietnamrörelsen i Europa, och skulle kunna tyda på en stor solidaritet och medkänsla, men enligt Armstrong är det lättare att känna för människor som inte är del av sin vardag. Människor långt bort i främmande länder, att det kan vara svårare att känna empati med människor runt omkring sig, kanske till och med inom familjen. 

Charter for Compassion bygger på att medkänsla är den kraft som kan få våran polariserade värld att bli mer rättvis, fredlig och för att skapa en global gemenskap, där medkänsla ska vara grunden. 

Bahá'í (www.bahai.se)

Bahá'í är en världsomfattande rörelse som har sitt ursprung i Persien (Iran). Namnet kommer från arabiska och betyder ljus, strålglans och härlighet. Rörelsen grundades år 1844 av en ung köpman, Báb, i syfte att skapa en enad. värld. Medlemmar finns från olika kulturer, religioner och de verkar för fred, samarbete och harmoni mellan jordens befolkning.

Bábs lära spres över hela Persien och uppfattades snart som ett hot mot makthavarna. Detta ledde till en religiös förföljelse. Báb själv blev avrättad offentligt 1850 och tio tusentals av hans anhängare mötte samma öde. Bahá'u'lláh var en av de ledande inom rörelsen sattes i fängelse i Teheran 1852 och landsförvisades sedan till Baghdad. Han anses vara den som Báb väntat på, den som var ämnad till att leda rörelsen. Lika som i Charter for Compassion menar de inom Bahai-läran att vi måste sträva efter en mänsklig enighet. Att vi måste övervinna alla ras-, nations-, tros- och kulturbarriärer. Det är det grundläggande centrala temat, vi ska behandla andra som vi vill bli behandlade själva. Trots en mycket kraftig opposition har rörelsen gått framåt och spridits över hela världen. "Bahá'íer" är bosatta i nästan alla länder över hela världen men utgör ett enda globalt samfund som vill förverkliga Bahá- 'u'lláhs vision om en enad mänsklighet. De uppskattas finnas 5-6 miljoner anhängare, bestående av 2000 etniska grupper och nationaliteter. Det Svenska Bahá'ísamfundet har ca 900 medlemmar.

Behandla andra som du tror att de vill bli behandlade, och sträva efter många olika organisationer och religoner!

Inom båda dessa rörelser så uppmanar de till att vi ska behandla andra så som vi vill bli behandlad själva och inte så som vi tror att de vill bli behandlade. Behandlar jag andra som jag själv vill bli behandlad ser jag ju bara mina behov. Inte den andras. Den andras världsbild kanske inte alls stämmer överens med min egen. Behandlar jag den efter min egen bild, är det bara min egen tolkning av situationen. Självklart är det i princip omöjligt att inte handla och bemöta andra utifrån sina egna erfarenheter (sitt egna habitus), eftersom detta är det enda vi kan. Det är den vi är, och den kunskap vi har. Jag tycker ändå att man ska utgå från den andra, och inte sig själv. Så, behandla andra så som du tror att de vill bli behandlade.

Sedan tror jag inte på en organisation eller rörelse, även om den syftar till att alla kan ha olika bakgrunder. Jag tror på empati och medkänsla, och ett enat folk, på så sätt att man lever i fred. Men jag tror inte att hela världens befolkning ska ingå under en rörelse. Jag tror det bästa är att flera olika typer av rörelser med liknande mål får finnas, vissa kanske har tron på Gud som gemensamt, medan andra har andra grundläggande värderingar gemensamt. 

En hjärnas födelse och död

Jag har tittat på en TV-serie som producerats av utbildningsradion i samarbete med Hjärnfonden, En hjärnas födelse och död för att ta reda på vad som kännetecknar hjärnans utveckling och kapacitet under olika stadier i vårat liv.

Vad kännetecknar ett barns hjärna?

Redan efter tre veckor efter befruktningen börjar hjärnan anläggas, och efter 8-10 veckor börjar nervcellerna utvecklas (omkring 100 tusen i minuten!) och efter 5-6 månader har fostret en så utvecklad hjärna så att den kan börja lära sig saker. Olika sinnesintryck når talamus, så som ljudet av mammans röst. Ju oftare man får ett speciellt sinnesintryck, så som mammans röst, så aktiveras flera och flera nervceller (inlärning) vilket gör att när barnet föds kan det känna igen sin mammas röst.

När fostret är två till fyra veckor gammalt, bildas neuralröret, som blir till centrala nervsystemet

Ett foster kan faktiskt komma ihåg saker från foster stadiet, och det handlar om denna inlärning. De kan inte bara känna igen en röst, utan också vilket språk. De kan skilja på olika språk, så som olika vokaler låter i engelska och svenska. Barnet kan också känna igen musiken i tv serier som mamman tittat mycket på under graviditeten.

Vi får nya hjärnceller som vuxna också, men är inte i närheten av den explosionsartade utveckkling som sker under den första halvan av graviditeten. När de föds har de 100 miljarder nervceller som utvecklats, kopplats samman och vandrat till de delar av kroppen där de ska vara. De klättrar med hjälp av olika signalsubstanser. 15 veckor innan vi föds får vi fårat medvetande, talamus (hjärnans omkoplingsstation) skapar hjärnkopplingar till hjärnbarken (främst pannloben) som barnet kan börja tänka. är det här barnet får en själ, personlighet? 

Mozart effekten - Blir man smartare av att lyssna på klassisk musik?

Undersökningar utförda på studenter har visat sig att denna effekt bara fungerade under 10 minuter. Det finns inga publicerade vetenskapliga studier som visar på att det skulle ge en långvarig effekt, så det handlar mer om någon slags romantisering och önsketänkande att musik faktiskt skulle göra oss intelligentare.

Något som visat sig är däremot att beroende på vad vi utsätter hjärnan för, gör att den utvecklas på olika sätt. Om man jämför en analfabet med någon som har använt hjärnan hela livet med att läsa och skriva syns en anatomisk skillnad. Samma sak gäller för de som spelar musik. Man skulle kunna likna hjärnan vid en väldigt komplex muskel som anpassas efter vad den ska klara av att utföra. 

Vad bör vi tänka på när det handlar om barns utveckling? Vill vi ha super teoretiskt intelligenta barn? Vad ska barn utsättas för under deras utveckling?

Vad kännetecknar en tonåringshjärna?
Hjärnan fortsätter att utvecklas under flera år efter det att våra andra organ är färdigutvecklade. Frontalloben är den del av hjärnan som är mest specifik hos människan. Det är där vi har vår personlighet, förmåga att göra flera saker samtidigt och förstå sig på anda människor. Den här delen är inte mogen förens efter 25 års ålder, vilket gör att unga t.ex. ofta kan ta risker som en "vuxen" med en mer utvecklad hjärna inte skulle göra. Också förmågan att tolka andra människor, och förstå andra som fortsätts att utvecklas (sociala färdigheter). Något som är särskilt intressant hos en tonårings utveckling av hjärnan är att olika delar utvecklas olika snabbt. Det limbiska systemet som har med känslor att göra utvecklas snabbare än de delar som kontrollerar handlingar (frontalloben), och det är detta som gör att tonåringar kan handla mera efter impuls och ta onödiga risker. 


Något annat intressant är att man kan se om en människa är kär. Det går att se aktiviteten i olika delar av hjärnan, lika som aktiviteten i hjärnan kan mätas i olika situationer. Så som om vi är nervösa inför ett framförande, eller utsätts för något som vi upplever genant. Passionerad förälskelse är relativt påfrestande för hjärnan, förutom aktivering av olika delar är stora mängder hormon inblandade, och det kanske är därför det oftast övergår i en mer lugnare kärlek som inte är lika krävande. 


I dagens samhälle krävs helt andra krav på vår hjärnverksamhet, till skillnad från bondesamhället. Hur påverkar detta oss? Hur påverkar alla informationsintryck och förmåga att kunna göra flera saker samtidigt? Är detta skadligt? Det kan tänkas att vi i framtiden kommer behöva reglera detta för att våra hjärnor inte ska få för hög belastning. Försöker man göra två saker samtidigt så försämras resultatet och det är viktigt att kunna fokusera på en uppgift i taget. Bara på det sättet så kan vi använda oss av vårat arbetsminne till dess fulla kapacitet. 


Använder vi bara 10% av vår hjärna?
Detta är en gammal myt som lever kvar, som att det bara skulle vara en del av hjärnan vi använder. Det finns ingen sanning bakom detta, även om det stämmer att vi kanske inte använder alla delar hela tiden, eller lika mycket. Det handlar om forskning och ju mer man känner till om hjärnan, desto mer kan man se vilka olika delar av hjärnan som används i olika situationer. 

Vad kännetecknar en vuxen och gammal hjärna?
Varför kan vi komma ihåg saker? Var lagras våra minnen? Det är fortfarande ett ganska outforskat område, men en sak vet vi i vilket fall. Olika sinnesintryck lagras i olika områden i hjärnan, och dessa olika "delminnen" som bygger upp själva minnet läggs ihop. Om dessa olika delminnen inte får kontakt med varandra gör att vi inte kan komma ihåg lika bra. Detta är något som är vanligare när vi blir äldre, signalsubstanser och synapser får en försämrad funktion. Något intressant är att vi har olika sorters minnen: Arbetsminne, somantisktminne (faktaminnen) och långtidsminne. Det enda minnet som inte blir sämre är det faktabaserade. Hur ofta hör man inte äldre berättade om alla möjliga faktakunskaper? 

Det man vet idag är att även om hjärnan förfaller vid åldrande så återbildas också nervceller, men detta är också ett outforskat område. Om vi lär oss mer om detta, kan man kanske också komma fram till hur det kan nyttjas för att återuppbygga hjärnan. Studier på möss har visat sig att nybildande av nervceller sker när de lever i en stimulerande och rolig miljö. Så även om hjärnan förfaller, så anpassar den sig fortfarande efter vad den utsätts för. Mycket kan man göra själv, samtidigt som mycket också hänger på vilka gener vi har. En teori om vad åldrandet av hjärnan faktiskt beror på är att det handlar om inflammation. Att vårat immunförsvar lyckas hålla kropp och hjärna friska påverkar vårat åldrande. 

Vad händer när vår hjärna kidnappar oss?
Beroendesjukdomar kostar samhället miljarder kronor varje år, och forskarna håller nu på att kunna visa på vad som händer i hjärnan när vi blir beroende av något. "Jag blev kär i känslan av att vara ful" säger en intervjuad kille, och han säger att detta övergick sedan i ett matmissbruk. Det var samma känsla som han lyckades framkalla, bara en annan typ av beroende. Varför blir man missbrukare? Vad är det som triggar igång missbruket?

Hjärnan "kidnappas", och ett beroende kan tydligen ersättas av ett annat. Forskare undersöker hur det har att göra med personlighet, gener och bakgrund (miljö). Man kan bli beroende av nästan vad som helst, det handlar om att trigga belöningssystemet i hjärnan. När är man beroende och när är det bara en vana, eller en ovana? Dessa är alla tecken på beroende:

• När man ständigt tänker på nästa kick

• Åsidosätter allt annat

• Har ett starkt sug

• Upplever en kick

• Utvecklar en tolerans (högre doser)

• Har abstinens 

• Får återfall

Vårat belöningssystem som ligger djupt ner i hjärnstammen är i grunden likadant som hos andra däggdjur. Det fyller en viktig funktion, det belönar oss för det som krävs för artens överlevnad (äta, dricka och fortplanta sig). Det som händer vid ett beroende är att systemet bygger om sig. Man upplever bara belöning när man gör det som man är beroende av. Vissa mediciner kan användas för att bli av med beroende, och även beteende behandling. Samma typ av mediciner och behandlingar kan användas till olika sorters beroende, eftersom det bygger på samma system. Har man en gång varit beroende, är det väldigt sällan någon kan återgå till ett sunt förhållningssätt till samma substans eller beteende (t.ex. shopping, alkohol eller droger).

Beroende är en obotlig hjärnsjukdom, och det som ger stor hjälp är den kunskap som vi har kring detta. En viktig faktor är vår impuls kontroll, som främst finns i frontalloben. Den ser lite annorlunda ut hos en missbrukare. En studie som gjordes på om man kan ersätta ett negativt beroende mot ett positivt. Alkoholmissbrukare fick under en tid träna mycket motion. Det här gav ett väldigt intressant resultat. Det visade sig att summan av lasterna var inte konstant, utan det trissade igång alkoholmissbruket, och blev bara värre!

Vi vet idag att vi kan både bli beroende av kemiska substanser och beteenden, och typiska beroende  personer kan glida över från ett beroende till ett annat. Vi vet också att vem som blir beroende har att göra med gener, men även personlighet och miljö och bakgrund. Det som jag tyckte var extra intressant var det här med att summan av lasterna inte är konstant, utan att om vårt beroendesystem stimuleras så förstärks även andra beroende.

Ett exempel på tidigt sockerberoende?

En annan tanke kring vår hjärna och hur den påverkas i det moderna samhället är den strålning den utsätts för. Mobiltelefon, internet är den mest påtagliga strålningen i min vardag. Efter att ha suttit vid datorn ett par timmar, med mobilt internet, börjar en surrig varm känsla framträda i ena tinningen (närmst modemet). Lika som när man pratar längre i mobilen utan head set. Även om man inte vet vad det har för konsekvenser, så säger det rent intuitivt att det antagligen inte är något man ska fortsätta med! 

Being vulnerable is being alive

Brene Brown:

The power of vulnerability

Kraften i att kunna vara sårbar.
Det här TED talet råkade jag på av en händelse, men det fick mig verkligen att fastna. Jag har lyssnat på det flera gånger, och det hjälpte mig att komma fram till saker som jag funderat över. Brown har många års forskning inom olika mänskliga sammanhang och hennes TED talk, likt många andras, är byggt på mycket kunskap och erfarenhet. Det handlar om vår förmåga att känna empati, känna sammanhang och våga älska, och bli älskade.samtidigt som det i allra högsta grad är seriöst roar hon publiken och får dem att skratta och känna igen sig själva.

Efter en omfattande studie fann hon ett samband mellan en viss grupp människor som hon kallar "Whole hearted people". Dessa människor har flera saker gemensamt. De vågar vara operfekta, och de vågar vara sig själva och inte försöka vara något man tror att man ska vara. De är snälla mot sig själva, innan de är snälla mot andra och de har en känsla av att de är värda att älska. Brown's stora upptäckt var att det som länkade dessa människor samman var att det såg sig själva som sårbara. Genom att acceptera att sårbarhet är en del av sig själv får man mod till att kunna förlora, kunna misslyckas och lämnas. Man accepterar och vågar känna skam och rädsla. Man vågar vara den som säger "Jag älskar dig" först, göra saker utan att man har någon garanti för vad som kommer ske, vågar investera i relationer utan att man vad man får tillbaka. Att vara sårbar gör att man kan ha äkta relationer med andra, och att man blir "helhjärtat", att man kan känna hela spektrat av känslor.
 
Jag delade det här talet med en vän och han skickade ett mail tillbaka med ord som han skrivit när han lyssnat på det

Connection-
Love-heartbreak
Belonging- exclusion
Connection-disconnection
Shame- fear of disconnection
Sense of worthiness-
Love and belongs- believe their worthy
Wholehearted
Courage – who you are with your whole heart
Compassion- kind to yourself, then to others
Connection- let go of who they thought they should be and in order to be who they were
Vulnerability- has a sense of being, willing to say I love you first.
Willingness- to do something with no guaranty- fundamental
Research- to control and predict
Breakdown. Maybe a spiritual awaking
Numbing vulnerability-
-in debt
-obese
-addicted
-medicated
cannot selective numb emotion
when we numb bad ,we numb good
-love
-joy
-gratitude
-happiness
dangerous cycle
why and how we numb
making everything uncertain-certain
blame- discharge pain
perfecting things
look at imperfect- but worthy of love and belonging
we pretend
Be real and say were sorry
Let ourselves be seen
Love with whole heart even there is no guarantee
Practice gratitude
Believe passionalty
Be grateful....Being vulnerable is being alive....

TED talks

Jamie Oliver's TED Prize wish: Teach every child about food 

Fetma har blivit ett av västvärldens största problem som kostar samhället enorma summor pengar. Situationen som den ser ut i USA, men också på många andra håll så i vissa länder i Sydamerika, är helt absurd. På vissa håll i världen tynar människor bort av svält, i andra länder dör människor av fetma. Så mycket mat, men så lite näring. Jag kan verkligen sympatisera med Jamie, finns det något som får mig engagerad så är det människors hälsa. Och när människor blir utnyttjade för att andra vill tjäna pengar. I USA finns två saker som är viktigare än allt annat, att kunna utöva makt över andra och att själv dra nytta av det.

 Om mitt mål är att tjäna så mycket pengar som möjligt utvecklar jag livsmedel som är så billiga som möjligt (t.ex. vetemjöl, socker och palmolja), som kan säljas överallt så det finns konstant tillgång, och samtidigt göra dem så goda och få människor att bli beroende av dem, då gör jag som i USA. Så mycket mat, och så lite näring. Människan är gjord för att välja mat som innehåller mycket energi, fett och sötsaker, men inte gjord att äta så mycket energität mat. Det är det ena problemet. Det uppenbara, att äter man mer energi än vad man gör av med så går man upp i vikt. Men det är inte bara det, utan den kost som utvecklar den fetma man kan se i USA handlar inte bara om en positiv energibalans, utan om kemikalier och system i kroppen som slås ut. Hormoner och signalsystem slutar fungera som det ska, och kroppens metabolism förändras.

Inom köttindustrin medicineras djuren hårt för att kunna växa till sig snabbt, och för att kunna kontrollera alla de sjukdomar som djurhållningen innebär. Dessa mediciner får vi sedan i oss, om vi äter köttet vill säga. Det foder som djuren ätit, så länge det inte är ekologiskt odlat, har besprutats med bekämpningsmedel och konstgödsel, för att kunna framställa så mycket så möjligt, så billigt som möjligt. Det samma är det med de grönsaker och sädesslag vi äter. Alla de ämnen som människor får i sig, som inte är naturliga, ger en påverkan. Förutom mediciner och gifter handlar det om olika e-ämnen, konserveringsmedel, konstjorda sötningsmedel, metaller och transfetter. Alla dessa har något gemensamt. Våra kroppar kan inte ta hand om dem, och det påverkar oss på olika sätt. Så den sjukliga fettman handlar inte bara om att människor äter för mycket, och rör på sig för lite.

Jag håller med Jamie om att det är helt sjukt som det ser ut idag, och att så många människor och barn utsätts för detta, och att det skapar sådant lidande.

Allt som går mot en osund kosthållning går åt fel håll. Det skulle behövas så lite kunskap bland människor för att få dem att förstå vad man ska välja att äta. Varenda dag finns en ny löpsedel om vilken diet man ska äta, och hur man kan gå ner x antal kilo på x antal dagar. När kan människor börja äta för att må bra? Och samtidigt vara medvetna om vilka konsekvenser deras val får på djur och natur.

Det sorgliga är att de allra flesta som drabbas av fetma är de fattiga, och det är också en tendens som syns på flera håll i världen. Brist på medvetenhet och resurser är ett problem.

Jag hoppas att man i framtiden ser tillbaka på det här fenomenet och skakar oförstående på huvudet och tänker att "hur kunde det bli så?". 

*Lite ny fakta
Enligt en artikel i Expressen den 19 maj -11 så finns det nu en del vetenskapliga studier som visar på vilka skador sötningsmedel kan ge. Aspartam kan ge cancer och sukralos fetma (det fastnar i kroppen där det lagras för all framtid). Om man ska äta något sött, så måste det i vilket fall vara något som kroppen kan förstå sig på!

Hans Rosling on global population growth

”While nothing is easier than to denounce the evildoer, noting is more difficult than to understand him”

 Rosling har verkligen bestämt sig för att göra sig förstådd. Hans tal är helt byggt på hans grundläggande resonemang som han visar på ett så pedagogiskt sätt som möjligt. Jag förstår ju att han har massor av information som underbygger detta, men det är inte utan att man undrar hur detta ska ske, även om jag tror att han har rätt. Ser man på den utvecklingen som sker i världen, så kan man faktiskt välja att se det på det här sättet. Om jag inte skulle göra det, skulle allt kännas så totalt hopplöst, och med den inställningen orkar väl ingen leva. Vi har behandlat det här ämnet i flera av de tidigare uppgifterna, och jag har skrivit mycket om det här på min blogg. 

Det viktigaste i den här frågan är att: för att bromsa befolkningsökningen handlar det i första hand om att få människor ur fattigdom. Om man ska se världens samhälleliga utveckling genom SD teorin som vi lärt oss om, skulle man kunna tänka sig att alla samhällen kommer gå igenom alla steg. För att de ska kunna göra de, krävs de att det finns de resurser som behövs. Det går inte att bli medveten om omvärlden och dess behov om ens egna liv påverkas av t.ex. en pågående konflikt, eller brist på livsnödvändigheter. Ett exempel är hur allt fler länder som varit fattiga men fått en ekonomisk tillväxt,  håller på att bygga kärnkraftverk, medan man som i ett land som Tyskland har fått en ökat missnöje mot kärnkraft. Om jag skulle beskriva detta utifrån SD så handlar det om att den tyska befolkningen haft en stabil ekonomi, demokrati och relativt välmående folk under lång tid och det har lätt till att de fått en viss medvetenhet och och överblick av världen. I de bästa av världar så skulle det kunna vara så, att de, likt Sverige och en del andra länder, går mot en utveckling där solidaritet och medvetenhet gör att vi agerar för att hjälpa andra. 

Jag tycker att jag märker av den här utvecklingen här i Sverige. Det kan hända att det är i min umgängeskrets och de människor jag omger mig med, eller så är det faktiskt så att  det stämmer. Det är svårt att blunda för situationen i världen när vi ständigt blir underrättade om det. Världen är inte så stor och oöverblickbar som den var förut och vi märker att det som händer på andra sidan jorden faktiskt kan påverka oss. Gör det inte det idag, så kommer det göra det om ett par år. Klimatflyktingar och miljöpåverkan tror jag kommer vara det mest påtagbara konsekvenserna. Rosling kanske inte alls har en så här optimistisk världsbild privat, men han har nog insett att det gäller att jobba för det man tror på, jobba för det positiva, för att effektivast kunna göra någon skillnad. 

William Ury: The walk from "no" to "yes"

 Det är konstigt hur man kan fastna för vissa talare, utan att det handlar så mycket om vad säger, utan deras utstrålning. Ury har en sådan lyster i ögonen, så att utan att hans ens börjat tala om sitt ämne, vet jag att det är något bra!

Ury talar om jordens befolkning som ett folk, vi har ju faktiskt samma ursprung, men även om vi bor här tillsammans så uppstår mängder av svåra konflikter, och det är med det Ury kommer in. Han talar om den tredje parten i en konflikt, någon utomstående från omgivningen, och hur viktig denna rollen är. För de två parter som är inblandade kan själva målet ha glömts bort, och agerandet mot varandra handlar mer om att försvara sig själv. Då kan den tredje parten, som inte är känslomässigt inblandad, leda tillbaka kommunikationen i den riktning som krävs för att lösa konflikten. På västbanken kan de fredsbevarare som finns på plats verka som den tredje parten. Bara av att de är närvarande mildrar konflikten. Finns det en tredje part inblandad, blir man påmind om att man faktiskt är sedd utifrån, och man vill inte längre bete sig hur som helst.

I 18 maj -11 höll Obama ett tal till utrikesdepartementet angående nya riktlinjer för USAs politik i Nordafrika och Mellanöstern efter våren av revolter i regionen och Usama bin Ladins död. Han tog upp flera av länderna, och vilka insatser USA ska genomföra, och vilka åsikter de står för, så som i Egypten, Jemen och Syrien. Det jag främst tänkte ta upp, i samband med Ury's tal var Israel - Palestina konflikten. Det är säkerligen ingen ny information, men det är den senaste:

Obama säger att han tror att konflikten går att lösa, och att fred är en möjlighet. "Våra åtaganden mot Israel är djupt rotade och det faktum att vi är vänner sedan länge gör att vi kan tala klarspråk". Han säger att drömmen om en fredlig stat aldrig går att fullfölja om ockupationen fortsätter. Freden måste ingripa både den Israeliska och Palestinska staten. "Basen för förhandlingarna är klar: Permanenta gränser till Israel och Palestina som utgörs av 1967 års gränser", säger han. 


Tillbaka till Ury's tal. Syftet med Abrahams vandringen som han startat är främst att knyta band mellan människor. Han ger exempel på den otroliga gästvänlighet som vandrarna får möte på längs sin resa, och vad de mötena generera. Och han talar om hur arabvärlden, genom en gemenskap så som i Europa, skulle kunna skapa en fred, och en otrolig utveckling. Han har arbetat i 35 år och än så länge har han inte mött på någon konflikt som inte går att lösa. Sydafrika och Nordirland är bara två exempel. Det handlar bara om oss, om den tredje parten. Han avslutar med att säga att:

The secret to peace is the third side, the third side is us

Jag har egna erfarenheter från capoeiran när människor knyter band. Den organisationen jag tillhör har föreningar i flera olika länder i världen och i samband med olika event träffas medlemmar från olika länder. Det är fantastiskt att se så många människor med olika bakgrund kan enas runt något gemensamt. När jag varit i Brasilien, Venezuela och USA har dörrarna stått öppna hos människor jag aldrig träffat, och jag har blivit så väl bemött. Samma sak gäller när vi får gäster hit till Sverige, vem som helst inom organisationen kan komma och hälsa på, och vet att de är välkomna. Med den mentaliteten och inställningen så ger man verkligen förutsättningar för tolerans och förståelse för att vi är olika, men fungerar tillsammans, vilket är grunden till fred.

Sam Richards: A radical experiment in empathy

 

Richard uppmanar oss till att kliva ur våra egna skor, kliva ur sin egen lilla värld, och kliv in i någon annans värld. Gör man detta tillräckligt mycket kommer man tillslut komma att se världen på ett nytt sätt. 


Det är ett fantastiskt intressant föredrag, och sociologi är nog det mest intressanta som finns! Han visar på ett väldigt tydligt sätt, där han får med varenda en i publiken. Han anspelar på varenda persons egna känslor och tankar, och jag tror att majoriteten av alla som ser detta föredrag förstår vad han menar. Han är nästan brutalt övertydlig.


Världsbilden är högst individuell, ser man den från någon annans ögon kan man förstå beteenden och handlingar. Förstår man kan man lättare känna tolerans och empati. Kliver man i någon annans skor och ser situationen från ett annat perspektiv, kan man förstå att man själv antagligen skulle ha gjort samma sak. I slutändan har vi samma behov, och man förstår att vi människor faktiskt är väldigt lika. 

Plan A – Vi säljer ut vår framtid, Vad blir plan B?

Detta är utvecklingen i världen idag, fortsätter vi som vi gör, har vi ingen framtid.

Men vad är då Plan B?

 

Lester Brown menar att vi ”sakta” men säkert är på väg mot vår civilisations undergång och detta genom brist på mat, vilket stöds av de kraftigt stigande prisen på spannmål. Att hungern breder ut sig är resultatet av de ständigt höga matpriserna, vi ser tre väldigt viktiga trender som ser till att pressa upp konsumtionen av spannmål: befolkningstillväxten, ökad konsumtionen av spannmålsbaserat protein och användningen av spannmål till bilbränsle, det som dessutom ökar bristen på mat är de påverkningar vi har åstadkommit så som jorderosion, sjunkande grundvattennivåer och stigande koldioxidutsläpp.

Förr oroade sig världens ledare ifall någon lade beslag på för mycket makt för egen del: nu oroar de sig över frånvaro av makt

Sovjetunionen eller det nazistiska Tyskland är exempel på hur mycket makt koncentrerades hos en enda stat, och hur det verkade hotfullt för andra regeringar i världen. Idag ser bilden helt annorlunda ut. Sönderfallandet av stater skapar en otrygghet för befolkningen där lag och ordning upplöses. En kollapsad stat beror ofta på inbördeskrig och konflikten i ett land sprider sig lätt till omkringliggande länder (se bara den senaste utvecklingen i arabvärlden). Ett sönderfallet samhälle kan omöjligt upprätthålla utbildning, hälsovård och livsmedelstrygghet. Fattigdomen breder ut sig, och i och med den otrygga situationen, även befolkningstillväxten. Antalet kollapsade stater har ökat markant under de senaste åren, och är en utveckling som verkar hålla i sig. I ett land om drabbats av en snabb befolkningsökning får svårt att hantera de konsekvenser som uppkommer. Så som minskad åkerareal och tillgången till rent dricksvatten. Låga inkomster och ökade livsmedelspriser har skapat stora konflikter runt om i världen. I Pakistan t.ex. fördubblades priset på vetemjöl och lastbilarna med spannmål var tvungna att eskorteras under militärt beväpnad skydd.

Om människor kämpar för överlevnad, om samhället har fallit samman, finns ett mycket litet utrymme för omsorg av miljön och leder till ett nedåtgående spiral. Det som också händer när antalet kollapsade stater ökar är att det är svårt att skapa en sund världsordning, och svårt att hantera internationella kriser.

Plan B

Det finns andra alternativt än att fortsätta som vi gör och låta världen gå mot en kollaps, och det är det ”Plan B” handlar om. Denna plan har fyra huvuddelar:

1.       Minska koldioxidutsläppen med 80 % till år 2020

2.       Stabilisera jordens befolkning vid högst 8 miljarder

3.       Utrota fattigdomen

4.       Återställa jordens ekosystem (Jordmånen, grundvattnet, skogarna, betesmarkerna och fiskbestånden).

För att uppnå dessa högt satta mål krävs att hela världen investerar i en kraftig utveckling av världens förnybara energikällor, så som sol-, vind- och geotermisk energi. För att stabilisera folkmängden krävs en utrotning av fattigdomen. Kvinnor över hela jorden ska få en hälsovård och familjepaneringsmeder för att få fart på den globala övergången till mindre familjer. Plan B bygger på en helhetssyn där de fyra målen hör samman, och verkar för samma mål. Men denna omställning måste ske nu, vi måste handla lika snabbt som om ”kriget vore över oss”. Texten lyfter fram ett exempel från andra världskriget. USA omställde sin industrisektor, från att ha producerat bilar till att framställe flygplan. Denna omställning tog endast några månader, och visar på att det faktiskt går. De stora omställningarna ”Plan B” uppmanar till är möjliga, men det krävs att flera sätter planen i verket. Idag är ”revolutionen” i fullfart på flera håll i världen. Många är redan övertygande om att det krävs en ”genomgripande ekonomisk omstrukturering” och exemplet från USA visar på att stora ekonomiska omställningar kan se ske snabbt. Bara man är övertygad om att det är nödvändigt. Boken ”Plan B” bygger på detta, att övertyga om att nödvändigheten till en förändring, och fokus på de möjligheter som finns för att uppfylla detta.

Vårt uppdrag: Rädda Civilisationen

Vi har det som krävs för att förändra, det måste bara träda i kraft, vi måste återskapa hoppet om att det går. Målet är att stabilisera klimatet, utplåna fattigdomen, stabilisera folkmängden och återställa ekosystemen. Man kan i grova drag räkna ut hur mycket det skulle kosta att gå in för plan B. Det går dock inte att räkna hur mycket det skulle kosta om vi inte gjorde det. Utvecklings länderna behöver finansiering utifrån. Bland annat så behövs det 10 miljarder dollar om året för att uppnå grundutbildning i dessa länder. Den nödvändigaste hälsovården skulle kosta 33 miljarder. Det behövs 14,7 miljarder för att stoppa spridningen av HIV i utvecklingsländerna och Östeuropa. Allt som allt så skulle det gå åt 77 miljarder dollar om året för att uppnå grundläggande sociala mål.

För att kunna utrota fattigdomen så måste man även återställa jorden. Om man slår ihop summorna av vad det skulle kosta att åstadkomma detta så skulle vi vara uppe i 187 miljoner dollar. Det kan vara svårt att se hur mycket pengar detta är. Men om man säger det faktum att 187 miljoner enbart är 13 % av de globala militära utgifterna vilket är 1464 miljarder dollar, så känns det inte längre så mycket. 187 miljarder är en tredjedel av USA:s militär budget. Ändå koncentrerar dom sig på att bygga starkare krigsmakt.

Utgifterna för kriget i Irak ligger på ungefär 642 miljarder dollar. Om man räknar med den vård som dom hemkomna veteraner sedan behöver så kommer kriget att kosta 3 biljoner dollar i slutändan. Det som dock bekostar världen mest av Irak kriget är att det tappa uppmärksamheten på klimatförändringen och andra hot mot civilisationen.

I nu läget har vi har det som krävs för att bygga upp ett globalt samhälle. Det krävs omstruktureringar i ekonomin. Det måste ske en skatteväxling, inte skatteökning. En skatteväxling som fokuserar mer på miljön. Vi måste minska koldioxidutsläppen och oljeberoendet. När vi börjar komma framåt med detta så kommet dom positiva inriktningarna att stärka varandra.

Vad kan du och jag göra? Att förändra sin livsstil till ett mer miljövänligt är positivt men det räcker inte. Det bästa är att bli politiskt aktiv och komplettera detta med en ny livsstil. Informera dig själv, gör dig själv kunnig, ta tag i en hjärtefråga och arbeta för den. Skapa grupper, gå med i föreningar, skriv till politiker, påminn omvärlden om situationen vi befinner oss i. Varje individ gör skillnad.

Ändrade matvanor gör skillnad. Måltider där nötkött ingår tär mycket mer på miljön än vad vegetariska måltider gör.

Dom val vi gör nu är avgörande för livets framtid.

Våra egna tankar och kommentarer

Det som direkt slår mig är att oj här hjälper det inte längre att bara sopsortera utan nu måste det gemensamma krafter till, var och en måste göra det man kan och kanske lite till och världens ledare och länder måste också komma fram till att vi skall rädda oss själva och bevara jorden och om de inte skulle komma fram till det eller vara för långsamma så måste kanske vi alla hjälpa dem på traven med detta beslut.

Visst kan det innebära en del svåra förändringar men det får det nog vara värt.

-          Ronja

Tankar kring delen Vårt uppdrag: Rädda Civilisationen

Texten är full av siffror, man måste nog läsa texten åtskilliga gånger för att verkligen komma ihåg mestadelen av det.

Man blir upprörd och irriterad på många ställen i texten. Till exempel när det stod att det bara behövdes 13 procent av pengarna som världen lägger på militär för att uppnå grundläggande sociala mål och för att återställa våran planet. Världen känns så skev när man läser något sådant, alla vill desperat leva och överleva, men ändå lägger man hellre pengar på militär. Det är ju nästan som att säga att mänskligheten hellre vill utrotas än att lägga pengar på något som gör skillnad.

Jag gillar när dom pratar om skatteväxling, inte ytterligare kostnader. Människan måste tänka om.

Jag får lite skuldkänslor dock när det står om hur man borde bli politiskt aktiv och att bara ändra livsstil inte räcker. Jag är inte alls insatt i politik. Jag tror även att det kan bli fel om någon som inte är intresserad av politik börjar med det enbart på grund av skuld. Då är det nog bättre att försöka ändra livsstil. Men självklart är det bra att uppmana människor till att bli aktiv inom politik.

Jag gillar även att det går att ladda ner boken på internet om man vill, även om den är på engelska. När det handlar om sådana här viktiga saker ska informationen vara lätt att få tag på.

Tankar kring häftet

Jag tycker att häftet var ganska svår läst. Det var många ord som jag inte riktigt förstod. Texten var fullproppad med information, inga radutfyllningar här inte. Det är både på gott och ont, man måste verkligen vara på alerten när man läser texten annars missar man lätt något. Det är bra att det är så mycket information för att det gör att man lär sig mycket på kort tid. Men när jag läste om delar som jag tyckte var mindre intressanta så fick jag traggla igenom textraderna flera gånger innan det gick in i hjärnan. Man kan som sagt inte bara ögna igenom texten. Ibland kändes det som att det var för mycket information på en gång. Till exempel i avsnittet som handlade om landsförvärv. Där det stod om hur olika länder köpte mark i andra länder för att bruka deras jord. Där stod det i ena meningen om ett land för att sedan byta till ett annat land i nästa. Så man fick vara med i svängarna lite. Jag tyckte att tempot i dom olika delarna växlade väldigt mycket också. Även trots att man kanske inte är intresserad utav detta så tycker jag självklart att det är viktigt och nyttigt för alla människor att läsa om detta, det är ju trots allt våra liv och våran värld det handlar om.

Man får verkligen upp ögonen för hur allting är sammankopplat. För att bekämpa det ena så måste man även ta itu med det andra, till exempel för att stabilisera folkmängden så måste vi också utrota fattigdomen osv.

-          Lovisa

Förutom att visa svart på vitt att dagens utveckling inte är hållbar, ger ”plan B” en modell för hur vi faktiskt kan ställa om och skapa ett hållbart samhälle. Det är det som är hela grundidén. Hur vi ska kunna bygga upp ett globalt samhälle som är jämlikt och ekologiskt hållbart. Den frågan jag alltid ställer mig när det handlar om dagens läge i världen är: Hur kan vi låta detta fortsätta?! Det är så uppenbart att det inte fungerar, och att vi lever på bekostnad av andras framtid. Även om jag funderar över hur realistisk ”plan B” är så gör den mig hoppfull. Jag tycker om sättet det är skrivet på, nästan som ett tal som verkligen uppmanar varje läsare till att agera. Det börjar med att rada upp information om dagens läge, som inte gör det möjligt att ifrågasätta att vi faktiskt behöver göra en förändring. Sedan tar den upp möjligheterna, att det faktiskt finns en annan väg. Och att det inte alls är omöjligt. Det som förvånade mig var hur många länder som faktiskt har ställt om, och är på rätt väg. Det ger hopp och engagemang, istället för att bara alltid lyfta fram det negativa som gör att allt bara känns hopplöst. Jag tycker om citatet från antropologen Margaret Mead: ”Tvivla aldrig på att en liten grupp engagerade medborgare kan förändra världen. De är faktiskt de enda som har gjort det.”

Det varje människa bör fråga sig är: ”Hur kan jag bidra för att hjälpa till att rädda civilisationen? Genom mitt engagemang, pengar eller minskad konsumtion? Det räcker inte med att sopsortera och släcka lampan när man går ut. ”Plan B” menar att det krävs ett politiskt engagemang och upplysning för att kunna få en förändring. För det måste ske nu, det finns ingen tid för långsamma omställningar! Texten är skriven på det sättet, det uppmanar till att agera på en gång. Och den vänder sig till varje person. Det gör att man som läsare tar till sig budskapet lättare. Det ger känslan av att det här rör mig, och jag har ett ansvar. Av den anledningen har jag funderat över vad jag gör, och vad jag kan göra. Här är en lista på vad jag gör (men ska bli bättre på!):

• -          Cyklar alltid till vardags, eller åker kollektivtrafik
• -          Handlar det mesta second hand
• -          Återvinner allt som går
• -          Köper aldrig nötkött
• -          Tänker på att spara el och har valt miljömärkt el
• -          Väljer alltid tåg före buss och flyg
• -          Handlar mycket ekologiskt

Enligt ”plan B” så hör det här till vad alla bör göra, men sen krävs det mer. Att man engagerar sig politiskt. En väldigt bra möjlighet jag har att upplysa och sprida kunskap är som miljöansvarig på vandrarhemmet jag jobbar. Jag har precis börjat där, men har fått det som förslag. Det är tusentals gäster varje år som besöker vandrarhemmet, och där har jag verkligen möjlighet att nå ut till människor. En annan sak som jag verkligen känner engagemang för är att få Göteborg att bli en bättre cykelstad. Som det står i texten har bland annat Amsterdam och Paris gjort detta. Mitt mål förövrigt är att jobba socialt och hjälpa människor att må bättre. Och detta är helt grundläggande för att man sedan ska kunna bry sig om miljön. Som det står i texten är det, förutom det humana perspektivet, nödvändigt att få människor ur fattigdom för att minska befolkningsökningen och få människor att kunna engagera sig för miljön.

Så vad jag kan göra är att:

• -          Bli en cykelaktivist, påverka Göteborgsstad att prioritera cyklister
• -          Jobba som miljöansvarig och sprida kunskap och få vandrarhemmet att ta ansvar.
• -          Fortsätta att utbilda mig för att jobba inom psykologin
• -          Delta i olika manifestationer för att sprida budkapet. 

Ett exempel på en ”manifestation” kan vara den teater jag deltog i förra sommaren. Den visade på hur människor i stort kan vara självförsörjande, och på vilka konsekvenser skogsgödning ger för naturen. Jag skulle vilja avsluta med ett citat jag läste i en ledare i DN i samband med kärnkraftolyckan i Japan.

”Kärnkraften ingår kort sagt i den finstilta Faustiska pakt som vår civilisation ingått med djävulen eller åtminstone med vårt sämre jag; löftet om paradiset åt oss själva med risken för helvetet åt våra barn och barnbarn.”

Kärnkraften, tanken om ständig ekonomisk tillväxt och överutnyttjande av jordens resurser ger ett paradis till oss själva men är som textens rubrik, en utförsäljning av vår framtid.

-          Agnes