måndag 21 februari 2011

Analys av Egyptenkonflikten utifrån modellen Spiral Dynamics


Jag ska försöka belysa konflikten i Egypten utifrån ett Spiral-Dynamicperspektiv. De utvalda aktörerna som är inblandade i konflikten är:
  • ·         Egyptens president Mubarack
  • ·         Folket i Egypten
  • ·         USA
  • ·         Muslimska brödraskapet
  • ·         EU

Som jag tidigare skrev så har varje kultur sitt eget vMeme och när två olika poler med olika vMeme försöker tala åt varandra och inte med varandra uppstår motsättningar. Enligt SD så krävs en annan världssyn där man snarare bygger på att ”alla har rätt”, istället för att samma lösning fungerar för alla. Det krävs en lösning som fungerar för Egypten, som är anpassat efter deras situation. Det handlar om hur landet är uppbyggt så som ekonomiskt system, politisk styrning och den religiösa inverkan i landet, som tydligen har ett mycket stort inflytande. De förändringar som behöver göras i Egypten måste ligga i linje med människornas världssyn, deras värderingssystem, deras vMeme. Det kan inte handla om vad USA vill att det ska bli, eller vad Europa tycker att de borde vara. Även om vi tycker att de borde ha ett samhälle utformat efter ett grönt värderingssystem, så är det inte det som Egypten behöver. 

Utvecklingen i Egypten måste utgå från det stadium som de befinner sig på just nu. Det går inte att hoppa över någon nivå, och det går inte heller att stöta bort något från en annan nivå. Även om USA och EU exempelvis kan tycka att en religion inte ska ligga till grund för det politiska styret, så kan den världsbilden vara en muslimsk egyptiers sanning. Och det måste alla förstå, och ta hänsyn till för att konflikten ska kunna lösas i praktiken. 

Det viktiga är att bygga upp ett fungerande samhälle utifrån Egyptiernas önskemål och behov. Efter de levnadsvillkoren som finns, och som ligger till grund för deras värderingssystem. Det går inte att applicera EUs komplexa nivå av samhällsuppbyggnad (så som politiskt styre, sjukvårdssystem och utbildningssystem) på Egyptiens lägre nivå av vMeme. Den lösning som fungerar är att ge människor vad de behöver, och inte vad en själv anser att de ska ha. Den lösningen kommer aldrig att fungera i praktiken, utan kan skapa ett bakslag som förvärrar situationen ytterligare. Detta var något som hände i USAs intåg i Irak. De mötte inte landet på deras nivå och gav slog tillbaka hårt mot USA.

Vad tror ni den Hosni Mubarak gjorde under sina sista dagar vid makten? 

Denne man som är röd ända ut i fingerspetsarna ägnade sina 18 sista dagar vid makten till att roffa åt sig och säkra sin familjs förmögenhet. Det handlar om sådana ofattbara summor, mer än 450 miljarder kronor. Dessa tillgångar har antagligen inte tjänats under lagliga omständigheter, och en stor del finns gömda i bl.a. USA, Storbritannien och Schweiz. Efter Mubarks fall uppmanade engelska näringsminister omvärlden att söka reda på dessa och inte låta Mubarak få tillgång till dem. Schweiz frös hans tillgångar ganska omedelbart och Storbritannien spårar hans tillgångar. På den röda nivån i SD hittar vi den riktiga egocentriska individualisten, som söker makt och gör allt för att skydda sitt egna ”jag”. Mubarak såg till att sina ekonomiska rådgivare började flytta runt hans förmögenhet när revolutionen satte igång, och om han nu hade pengar i Zurich, så finns det säkerligen inte kvar där längre. På morgonnyheterna den 21 februari 2011 såg vi hur diamanter och berg av pengar hittats i Tunisiens före detta president Ben Alis hem, även han röd ut i fingertopparna, kanske inte var lika förberedd som Egyptens Mubarak. 



Varje vMeme bygger på den föregående och nyckeln är att se till alla delar som spelar in. När man ser på ett lands vMeme kan man bara utgå från den för att sedan se till nästa nivå. Egypten är enligt mig på en röd nivå enligt SD och för att komma vidare från denna revolution är nästa steg, som är blått. Den absolut första prioriteringen är att skapa ett stabilt samhälle, en stabil ekonomi, fabriker, ett fungerande samhälle som uppfyller egyptiernas behov. Ett blått system som också innefattar den islamska religionen.Och det är detta som folket efterfrågar, kräver och är redo för!

Muslimska brödraskapet 

Deras mål är att skapa en islamsk stat för alla muslimer i världen som ska bygga på ”Sharia”. Det är den största islamska rörelsen i världen och består av sunnimuslimer. Denna folkrörelse finns i många arabiska länder och i vissa länder har de även platser i de folkvalda parlamenten. I Egypten är rörelsen förbjuden och var med som ”oberoende kandidater” under valet 2008 (”Fuskvalet”), men de fick hela 30 % av platserna i parlamentet! Enligt dem är Islam grunden för det perfekta samhället. Ett extremt tydligt blått vMeme, struktur, disciplin, en sanning, följa guds ord och regler. Och detta återspeglas i de sätt som de vill bygga upp samhället.


Den "blåa" Arméns besked efter Mubaraks fall

Följande beslut ska tas under övergångsperioden till fria val:

  •  Konstitutionen upphävs
  • En ny kommitté tillsätts för att skriva om delar av konstitutionen
  • Parlamentet upplöses
  • De väpnande styrkornas högsta råd styr tillfälligt landet i sex månader, eller tills folket valt ett nytt parlament och regering.
  • Ordförande i detta råd ska representera Egypten i utlandet.
  • Rådet stiftar lagar under övergångsperioden
  • Premiärminister Ahmed Shafiq sitter kvar tills en ny regering tillsätts.
  • Val ska hållas till parlamentet 
 
Med andra ord så fungerar armén som Egyptens regering tillsvidare och många ställer sig frågan: Hur kommer utvecklingen att se ut nu? Det finns exempel på många revolutioner där militären tagit över makten, och sedan inte velat släppa den. Det har skett ett maktskifte, och det viktiga är nu att armén lyssnar till folket och att de inte tar sina egna önskningar och behov i första hand.  

Efter att under många år ha haft en röd diktator är ett blått samhälle vad folket efterfrågar, och detta är vad armén kan uppfylla just nu. Ordning och struktur. De önskar att samhället ska kunna fungera, att det ska finnas jobb, sjukvård och skola.


 Det orangea USA värnar om sina egna intressen och framgångar

Vita huset har det svettigt nu, och precis efter Mubaraks fall väntade alla med spänning hur armén skulle agera mot USA. De gav till lättnad för Obama och co. ett löfte om att alla tidigare påbörjade avtal skulle hållas. USA försöker ge skenet av att vara ett grönt samhälle, där demokrati och empati går före pengar och egen vinning. Men i själva verket agerar USA helt efter eget intresse, efter sin entreprenörs kultur där goda relationer med Egypten är mycket viktigt för sin egna vinning. Det hör till den orangea nivån, att på ett smart och framgångsrikt sätt agera för att nå egen framgång, utveckling, spela sina kort rätt och sko sig själv. 

Om det skulle skett en snabb förändring i Egypten, och om ledningen inte skulle sätta sig emot skulle detta lett till en mycket stor osäkerhet för USA. Årligen bidrar de med 1,3 miljarder dollar till Egyptens militär. Vad det orangea USA nu kan göra är att använda detta som utpressning mot Egypten, för att få dem att gå den väg som Vita huset önskar. Jag tror ändå att Egypten har ett relativt fast grepp om USA, och är medvetna om hur viktigt det är för USA att inte tappa greppet om dem. USA bygger inte upp Egyptens militär för att hjälpa dem, de gör det för att de själva ska ha en fot i arabvärlden, för att de t.ex. ska kunna stå emot ett land som Iran. Även Israel har det svettigt dessa tider. Efter att ha slutit fred med sin ärkefiende Egypten under 1970-talet har inte dessa länder haft någon konflikt, och USA har nog sett till att relationen varit stabil eftersom Israel är deras främsta allierade land. 

Vita huset påstår att de inte ska påverka den politiska processen som nu sker i Egypten, men detta stämmer troligen inte. Allt för mycket står på spel för dem, och de är inte beredda att förlora något i denna situation.



EU håller USA i tjolstyget

Det går inte att bortse från de starka band som finns mellan USA och EU, och hur vi är allt för beroende av att hålla dessa band. EU och Sverige, till skillnad från USA har till viss mån utvecklat ett grönt samhälle, ett postmodernistiskt samhälle, där värderingar kring jämställdhet och hållbar utveckling är viktigt. Även om det kanske också mest är på ytan, och inte tillräckligt  rotat för att kunna stå på sig mot USA. Men om vi nu tänker oss att EU agerar gentemot Egypten ur ett grönt perspektiv, så skulle vi anse att landet borde tillämpa vårat samhälle. Ur ett grönt perspektiv ser man fortfarande brister i de lägre nivåerna, och kan inte se det som en observation utan värdering. De är först i den gula nivån. Vi kan tycka att religionen inte ska ha någon inblandning i politiken, och kan säga rakt ut att det är fel. 
För oss är det fel, men det är det inte i Egypten. För USA och Västvärlden är kapitalismen och den fria marknaden med konstant tillväxt en typ av religion och ideologi. Hos muslimerna i Egypten och hos Muslimska brödrarskapet finns en annan ideologi, och skillnaden är egentligen inte så stor. Vad många talar om är Västvärldens rädsla för hur Islam ska breda ut sig, och hur arabvärlden nu gör revolt mot åratal av förtryck och utnyttjande.





Läget i Egypten en vecka efter Mubaraks fall

Protesterna i Mellanöstern och Nordafrika har inte avtagit utan vågen fortsätter att sprida sig till nya länder. Folket är trötta på auktoritära regimer. I Kairo fortsätter demonstrationerna, men tonen har ändrats. De senaste dagarna fylldes Befrielsetorget med friande egyptier och en marsch genomfördes. De vill påminna militären som nu har  kontrollen över landet, om den utlovade reformprocessen. Folket i Egypten förbereder sig nu för presidentvalet som ska ske inom 6 månader.

torsdag 10 februari 2011

Spiral Dynamics

Spiral Dynamics (SD) bygger på teorin att allt hela tiden förändras. Som Heracleitos sa, ”Pantarei”, allt förändras. Människor, samhällen och kulturer är aldrig konstanta utan står hela tiden under utveckling. Det är egentligen det enda vi med säkerhet vet om, att inget ting varar för evigt och att beroende på omständigheterna omformas vår verklighet. Det kommer t.ex. ständigt nya idéer, olika förgreningar av religioner, ny teknologi, politiska tankar och lösningar. Men varje ny idé är bara till viss del ny, och resten består av vad som redan finns. Jag tänker att det ofta handlar om en modifiering av vad som redan finns, och beroende på förändringar i omgivning, krävs nya idéer och sätt att anpassa sig. 

Det är på det sättet jag har förstått att SD med de olika nivåerna fungerar. Varje ny nivå bygger på de föregående. Och det krävs att gå igenom varje nivås olika stadier för att få den kunskap, erfarenhet och mognad för att gå vidare. Varje ny nivå utvidgar referensramen, och ger en större komplexitet och förståelse. Många liknar SDs olika stadier vid ett barns utveckling, där det är väldigt viktigt att varje fas gås igenom. Ett litet barns sätt att förhålla sig till omvärlden skiljer sig mycket från en vuxen människa. Och det är inte möjligt att bli en ”vuxen” människa utan att först vara barn och ungdom, men det betyder inte att en vuxen är bättre än ett barn, bara annorlunda. Det intressanta med SD är att det är en modell som både kan appliceras på individ, men också på större grupper så som ett samhälle, kultur och olika länder. Och både inom psykologiska och sociologiska områden. Man kan ha mycket kunskap inom dessa områden. Det kan liknas vid att ha massor av kläder i en hög, och SD fungerar som garderob där man kan hänga upp kläderna på olika krokar.  SD ger en struktur för att förstå sammanhang och samband.

Man kan som sagt applicera det i både stora och små sammanhang, och gör att vi lättare kan förstå varandra. Förstå våra nära relationer och kollegor på arbetsplatsen eller i länders relationer. Även om vi bor i samma värld, och är alla människor, så har vi stora svårigheter att samarbeta. Och så kommer det alltid att vara, det finns en viss spänning och motsättning mellan människor, detta är en del av mångfalden och det ständiga flödet. SD kan fungera som ett hjälpmedel för att göra dessa möten lite enklare. Den kan förklara vad som ligger bakom våra handlingar, värderingar och världssyn. Vad som motiverar oss människor. Modellen kan fungera som verktyg för konflikthantering, så väl inom familj, arbete eller mellan olika kulturer.

Spiral Dynamics är en vidareutveckling av en samling andra teorier och har sitt ursprung från Professor Clare Graves. Hans forskning användes av Don Beck och Ken Wilber för att framställa SD. Ken Wilber är en känd tänkare och filosof, och Don Beck är en mycket framstående konflikthanterare. Han är professor i psykologi, och är aktiv inom olika kriser i den globala arenan. Han hade en viktig roll i Syd Afrika när de lämnade Apartheidsystemet och Nelson Mandelas frigörelse och har också arbetat med Israel-Palestina konflikten. Han, tillsammans med Christopher Cowan har skrivit boken ”Spiral Dynamics”, som beskriver denna modell. 


Indelningen i Spiral Dynamics


(För att se modellen, titta på tidigare inlägg)

Färgerna används för att ge en tydligare indelning, och modellen beskriver egenskaperna för ett samhälle, individ eller grupp. En särskild nivå kan användas för att beskriva t.ex. uppbyggnaden av ett samhälle, vilket statsskick landet har, hur skola och sjukhus är organiserat, militär och religion. Vilken nivå en kultur har beror mycket på vilka levnadsvillkor människorna står inför. Förändras dessa, förändras också nivån i SD. Jag fortsätter beskriva denna förändring efter att ha gått igenom de olika nivåerna:

Tier 1, första nivån, 6 steg

BEIGE (jag) Instinktiv (1 % av befolkningen, 1 % av makthavarna)
Denna nivå utvecklades för flera hundra år sedan och kan knappt återfinnas i vår värld idag. Det handlar främst om barn, dementa, utvecklingsstörda och människor som lever under mycket svåra omständigheter. Så som svälten har påverkat människor i Rwanda och Etiopien.
Här handlar människan på instinktiv nivå, liknande djur, det gäller att uppfylla de basala behoven.  

LILA (vi) Animistiskt (10 % av befolkningen, 1 % av makthavarna)

Nästa nivå var när människor började organisera sig i klaner, familjegrupper och en kulturell utveckling tog sin start. Inom denna grupp är traditioner väldigt viktiga, och man har en stark tro till förfäder och magiska skeenden. Det är viktigt att visa respekt för klanledaren, och hedra sina förfäder. Familjebanden är mycket starka. Jag skulle kunna tänka mig att olika sekter hamnar på denna nivå, även om religion förövrigt är på blå nivå. 

RÖD (jag) Egocentriskt (20 % av befolkningen, 5 % av makthavarna)

På den röda nivån hittar vi rikttiga individualister. Man strävar efter makt och gör allt i sin väg för att skydda ”jaget”. Den här nivån kan man se hos barn när de börjar bestämma själva, ”jag kan själv!!!”, ”Nej, den är min!!!”. Och självklart också hos tonåringar. Den röda nivån är väldigt rebellisk och varje individ strävar efter makt och hjältedåd. Därför är det väldigt viktigt att denna nivå får en sund och normal utveckling för att sedan kunna komma vidare. Idrott brukar också kunna hamna på den här nivån, ”starkast vinner!”

BLÅ (vi) Absolutistisk (40 % av befolkningen, 30 % av makthavarna)

Efterhand fick människor ett behov av struktur och ordning i samhället, och var villiga att offra sitt ego för att uppfylla detta. Det var även i detta samband som kristendomen och andra religioner utvecklades. Människan är villig att offra sig för storheten, jobba för sin kung. Lydnad, disciplin, struktur och att veta sanningen är kännetecknande för denna nivå. Eftersom detta är en stor skillnad ifrån den röda nivån, nästan som två ytterligheter, är övergången ofta farlig och kan innebära konflikter.

ORANGE (jag) Multiplistisk (30 % av befolkningen, 50 % av makthavarna)

Människan började se brister i den blåa nivån, man insåg att gud inte kunde fixa allt. Och den orangea nivån utvecklades i samband med upplysningen. Människan själv kände att den kunde påverka sin omgivning. Vad som karaktäriserar den orangea nivån är: Kapitalism, karriär, utveckling, framgång, ny teknologi, nya lösningar, testa, optimism och fri marknad. Pengar och framgång är viktigare än empati.
Detta satte igång industrialiseringen och man började se hur man kunde utnyttja jordens tillgångar, och andra människors tillgångar. På orange nivå handlar det om att spela sina kort rätt, sko sig själv och lyckas med sitt eget liv.

GRÖN (vi) Relationistisk (10 % av befolkningen, 15 % av makthavarna)

I denna nivå har mogna värderingar växt fram och man har åter börjat se till det kollektiva. Vad som karaktäriserar den gröna nivån är jämlikhet och tänkande. Man bryr sig på samhället i stort, hållbar utveckling, lära sig från andra. Däremot ser man fortfarande inte varje nivås rättighet att vara på sitt sätt, utan kan tycka att alla borde ha ett grönt system.

TIER 2, andra nivån, två definierade steg

GUL (jag) Systemisk (1 % av befolkningen, 5 % av makthavarna)

Här är vi på individ nivå inte, man tar ansvar för sig själv MEN är medveten om andras behov. Man lever sitt eget liv, men aldrig på bekostnad av andra. Man tar ansvar för sina beteenden, hur man påverkar naturen och andra människor. Man har en annan acceptans för förändringar och försöker se samband, förstå och vara flexibel. Man förstår att det inte går att få svar på alla frågor, utan det finns en oändlighet.

TURKOS (vi) Holistisk (1 % av befolkningen, 1 % av makthavarna)

På den här nivån ser man till hela världen, och bevarandet av allt liv. Synen på världen är att det finns ett ständigt ”flexibelt flow” och att allt hänger ihop. Det finns en holistisk syn på människor och världen och man förstår att alla nivåer, värderingssystem, hänger ihop.

CORAL – framtiden, går ej att identifiera ännu

Hundra tusentals år har gått och utvecklingen inom kultur, psykologi och sociologi har utvecklat vår världssyn. Tier 2 innebär har utvecklats eftersom människan kräver en mer komplexitet för att förstå den globaliserade och till synes krångliga värld vi lever i. Tier 2 innebär ett nytt kapitel för mänskligheten, och är nivå CORAL kommer att kunna identifieras i desto längre vi kommer i vår utveckling.

Det kan även finnas en blandning av två olika nivåer, och man kan ha olika nivåer i olika sammanhang. På individnivå kan det t.ex. vara så att jag till mina nära vänner och i politiska åsikter är på grön nivå, inom min fotbollsklubb, med mina syskon, eller i mitt privata företag på en röd nivå och jag på min arbetsplats är på blå nivå. Däremot brukar det vara en nivå som starkare än de andra. En kultur kan t.ex. vara både blå och orange men övervägande orange, blå/ORANGE. 



Det jag tidigare nämnde var att beroende på levnadsvillkoren i ett samhälle finns en viss nivå utifrån SD. När ett samhälle står under hot, tar man ett steg tillbaka till en lägre nivå. Ett exempel på detta är vad som hände i USA efter nine-eleven. USA som annars är blå/orange, och före president Bush till och med blå/ORANGE tog ett steg tillbaka och hamnade på blå nivå, eftersom det utvecklades en starkare patriotism, även lila på vissa områden eftersom familjerna kände sig hotade och trygghet och familjebanden blev viktiga.  
Beck och Cowan kallar dessa nivåer för ”VMeme”, som på svenska skulle kunna kallas för ”värderingssystem” (och som tidigare kallat för ”nivå”). Beck säger att olika länder och kulturer har olika vMemes och det är bara när det är två aktörer med samma vMeme som de kan göra sig förstådda (antar att det är så länge ingen av dem ligger på andra nivån, Tier 2). Och det är så konflikter skapas. Man talar inte med varandra, utan åt varandra. Jag skall gå vidare med detta i min analys av konflikten i USA. Där ska jag försöka applicera denna modell och se vilka de olika aktörerna är.  

onsdag 9 februari 2011

Spiral Dynamics - modell



Summary of Spiral Dynamics  by Don Beck and Christopher Cowan by Steve Dinan, 
Esalen Institute

http://www.spiraldynamics.com/book/SDreview_Dinan.htm


Spiral Dynamics 

http://www.spiraldynamics.org/ 

Spiral Dynmics Integral

http://www.spiraldynamics.net

tisdag 8 februari 2011

Narcissistisk personlighetsstörning

Personlighetsstörning


Jag har valt att fördjupa mig inom personlighetsstörningar och min övergripande frågeställning handlar om hur narcissistisk personlighetsstörning yttrar sig. Jag kommer även belysa orsak till utvecklingen av personlighetstörningar, samband mellan narcissistisk personlighetsstörning och andra sjukdomar samt behandling. Något som också intresserar mig är narcissism kopplat till samhälle och kultur.
Vad som sedan anses vara en funktionsnedsättning i sociala sammanhang är till stor del en värderingsfråga. Hur man beter sig på arbetet, skolan eller i nära relationer skiljer sig från olika kulturer. Narcissistiska drag förekommer kanske mer i de västerländska samhällena, och blir inte konstigt förens man jämför det med andra kulturer och samhällen.

Orsak till utvecklingen av personlighetsstörning

Det finns mycket få studier som kan visa på vad som orsakar att en individ utvecklar någon form av personlighetstörning. Dock finns det några faktorer som kan ha betydelse för att utveckling eller risken at drabbas. Vissa av dessa faktorer som verkar ha en inverkan är tidigare negativa upplevelser eller trauman under bardomen, så som sexuella, psykiska och fysiska övergrepp. Individer med god psykosocial anpassningsförmåga och som är omgiven av gynnsamma psykosociala omständigheter verkar vara mindre benägna att drabbas. Under uppväxten formas personligheten och det är viktigt att kunna utveckla och mogna och forma en stabil personlighet. Även om ett barn eller ungdom visar tecken på personlighetsstörning är det inte förens efter 18-års ålder som en diagnos formellt kan ställas. Dock har studier genomförts på ungdomar mellan 14-18 år, där de uppfyllt kriterierna för personlighetstörning. De är ofta ungdomar som har sociala funktionsnedsättningar, har en otrygg vardag och också en högre självmordsbenägenhet och behov av psykisk vård. Om man som ungdom har personlighetstörningar är det också större risk att man drabbas av det som vuxen, och då inom samma typ av störning.

Narcissistisk personlighetsstörning

Enligt Svenska psykiatriska föreningen är det mindre än 1 % som har denna form av personlighetsstörning.


Kännetecknande 

Utmärkande drag är avsaknaden på empati och en förvrängd självbild, där man upplever sig själv som särskilt speciell och betydelsefull. Personen anser sig ofta vara bättre än andra, så som mer framgångsrik, erfaren och talangfull. Detta yttrar sig i personens beteende och tankar om sig själv, och andra. Denna upplevelse står inte i relation till vad personen egentligen har åstadkommit eller har förmåga att göra, utan bygger på en förvrängd bild av sig själv. En person med narcissistisk personlighetsstörning har svårt att leva sig in i andras känslor och avsaknaden av empati är vanligt. Vänskap handlar mer om utnyttjande, och det blir svårt för människor i personens omgivning att förhålla sig till denna.
I bästa fall kan narcissistiska drag upplevas som charmiga, men ofta uppfattas personen som uppblåst och självgod och bristen på empati gör det svårt att fungera socialt. Denna fantasi om sin egen fantastiska personlighet bottnar däremot ofta i en svag självkänsla, och det gör att personen är mycket känslig för kritik. Den kan bli mycket kränkt och förödmjukad om den inte får den bekräftelse och beundran som den anser vara värd. Ett annat kännetecknande drag är hur personen ser på sig själv som ett undantag, eftersom anser sig själv vara speciell. Det kan exempelvis handla om hur den anser att den kan bortse från regler och handla efter eget bevåg.

Minst fem av följande kriterier måste uppfyllas för att en person ska få diagnosen ”Narcissistisk personlighetsstörning” enligt ”Den internationellt erkända diagnosmanualen DSM-IV”:

1.       Personen har en känsla av att vara mycket betydande, framgångsrik och talangfull och förväntar sig också bli behandlad som höjd över mängden.

2.       Har en förvrängd verklighetsuppfattning med fantasier om sin egen framgång, makt och skönhet.

3.       Tror sig vara speciell och unik, och förväntar sig bli bemött på detta sätt av andra personer och så som i olika institutioner, kräver att bli beundrad. 

4.       Kräver att få en särbehandling, och att alla automatiskt ska leva upp till dennes förväntningar.
5.       Utnyttjar andra för att uppnå sina egna mål.

6.       Visar stor brist på empati, har stora svårigheter att förstå andra människors känslor och behov.  

7.       Tror att många är avundsjuka på denna, och är även själv ofta avundsjuk.

8.       Visar ett högdraget och arrogant beteende eller attityd. 

Källa: Svenska Dagbladet som i sin tur hänvisar till ”Den internationellt erkända diagnosmanualen DSM-IV” , http://www.svd.se/nyheter/idagsidan/liten-under-stor-yta_116877.svd

Särskilda fall och deras upplevelser av sjukdomen

Jag läste om ett speciellt fall, och hans upplevelse av sin personlighetsstörning och hur det yttrar sig.
Han har fått diagnosen narcissistisk personlighetstörning. Det tog lång tid för honom att erkänna att han faktiskt inte var frisk, och att hans beteenden inte var berättigade. Han berättar om hur han var förut, hur han tyckte att det var kul och intressant att utnyttja andra. Han blåste folk på pengar, saker, knark och var mycket inblandad i kriminella umgängen. Han upplyste gärna om andras brister, och att problemet låg hos dem, och inte sig själv. Och för att göra det extra effektivt gjorde han det inför andra, så att offret verkligen skulle få det jobbigt. Detta ledde till att han var på väg att förlora allt, sin familj, vänner, jobb etc. Han stod ensam kvar med ingenting. Detta skar sig självklart med hans självbild och den föreställningsvärld han byggt upp. Han insåg att hans självglorifierande beteende bottnade sig i ett fruktansvärt självhat. Och han säger att detta tror han är något som många narcissister har gemensamt. Han säger att utåt märks det inte, men på insidan känner han sig tom, otrygg och alltid skamfylld.
På frågan om han saknar empati menar han att han inte är helt empatibefriad, han kan t.ex. bli kär och älskar sin katt och andra djur i allmänhet. Det han kan göra, som visar brist på empati, är att manipulera andra utan att bry sig. Men han anser sig inte vara någon fara för allmänheten, det går inte så långt att han är ”ond”, ”så länge inte allmänheten stor mig”.

Samband med andra psykiska sjukdomar

Det finns ett flertal andra personlighetsstörningar som ofta förekommer i samband med Narcissistisk personlighetsstörning, och i vissa fall kan det vara svårt att särskilja dem. Så som borderline, histrionisk och antisocial personlighetstörning och paranoid personlighetstörning. Det som däremot skiljer sig åt från borderline är att det inte finns samma drag av instabilitet och snabba känsloförändringar, som leder till impulsiva handlingar och självdestruktivitet. Och histrioniska individer har mer ett ”dramatiserande och beroende drag”. Vad gäller antisocial störning så finns det vissa likheter vad gäller brist på empati, ytlighet och utnyttjande av andra, men orsaken till utnyttjandet skiljer sig åt. För den narcissistiska handlar det inte om att skaffa sig själv några förmåner och vinster utan helt enkelt att förstärka sin egen makt och status. En antisocial individ har också ett impulsivt beteende med aggressivitet som inte återfinns hos den narcissistiska.
Det är också vanligt att någon med narcissistisk personlighetstörning drabbas av depression och andra sjukdomar så som anorexia nervosa.

Behandling

Det finns mycket psykoanalytisklitteratur kring narcissism men än så länge saknas studier för resultaten av behandlingen. Riktlinjerna för hur individen ska bemötas i en klinisk behandlingssituation är att man på ett empatiskt och förklarande sätt kan visa på vilka olika behandlingsmetoder som finns. En narcissistisk person kan som tidigare sagt vara svår att ha att göra med och upplevas mycket krävande. Det rekommenderas inte att låta denna få alla sina önskningar uppfyllda och någon slags särbehandling, men att på ett resonabelt sätt visa vilken hjälp det går att få. Vad som också tas upp är att man som behandlare ska komma ihåg att ha överseende med denna persons svåra personlighetsdrag, självgodheten och den överlägsna attityden grunder sig ofta i en mycket svag självkänsla. Vad som allmänt rekommenderas vad gäller behandling av personlighetstörningar enligt Svenska psykiatriska föreningen är inga fastslagna detaljerade riktlinjer, eftersom det saknas forskning och studier för att fastställa sådana. Däremot visas de olika behandlingsmetoderna och framförallt vägledning för vad man ska tänka på när man bemöter en individ med en särskild personlighetsstörning.
Källor: Svenska psykiatriska föreningen,  Personlighetsstörningar - Kliniska riktlinjer för utredning och behandling, 2006 Svenska Psykiatriska Föreningen och Förlagshuset Gothia AB

Narcissistisk kultur & samhälle


Det talas mycket om den ”narcissistiska kulturen” och det ”narcissistiska samhället” i västvärlden idag. Många psykologer och psykoanalytiker menar att denna typ av personlighetsstörning är något som ökar i det västerländska samhället. Detta är tankar som funnits sedan slutet av 70-talet då den amerikanska idéhistorikern Christopher Larsch gav ut en bok som hette ”Den narcissistiska kulturen”, och det finns många som följt samma tråd. 


En psykoterapeut, också från USA, Sandy Hotchkiss gav ut en bok i början på 2000-talet som hette ”Men jag då?”. Hon menar att ”fullblodsegoister” finns överallt i USA, "Det kan vara våra föräldrar, syskon eller barn, våra livskamrater, kärlekspartner, våra arbetskamrater och chefer, folk vi lär känna i föreningar och ju mer ihoptvinnade våra liv är med deras, desto sämre mår vi." Men vad bygger det sina idéer på? Vad är det som gör att människor drabbas av denna personlighetsstörning? Christopher Lasch menar att människor i vårt samhälle lider av ”tomhetskänslor och ångest men vet inte vad skuld är. De söker meningen med livet, men arbetar inte för att förbättra världen.”

En annan svensk psykolog, Lena Teurnell, tror däremot inte att antalet narcissister ökar. Hon menar istället att samhället erbjuder så många möjligheter att bygga upp sitt ego, för att skydda en svag självkänsla. Det kan vara den charmiga, starka och karismatiska killen på jobbet som verkar vara trevlig och framgångsrik. Utifrån sett kan den verka lyckad, men i själva verket kan det bara vara en strategi att dölja sin osäkerhet och dåliga självkänsla. En individ som inte lyckats utveckla ett tryggt inre kan skydda sig genom att bygga upp en yttre som verkar vara lyckat och säkert, för att förneka och dölja sin inre känsla av skam, värdelöshet och tomhet. Något som också är typsikt för narcissisten är just det här med empatin, och oförmågan att hantera gränser till andra individer. Andra kan uppfattas mer en förlängning av sig själv. Teurnell ogillar att man använder ordet narcissism för att beskriva ett samhälle, eftersom det ursprungligen handlar om en individs ”komplicerade inre”.  Hon menar att människan själv är sig lik, men i och med att samhället förändras tar individen olika vägar för att värna om sin självkänsla, självbild och ångestreducering. Narcissism blir en flyktväg, vi lägger massor av energi på att bygga upp en starkare identitet utifrån. 

En annan svensk psykolog, Ursula Nuber gav ut boken ”Vår tids egoism” i slutet av 90-talet. Hon menar att vår tids kultur präglas av narcissism och att det har att göra med att vi är ensamma. Bristen på nära relationer och intimitet gör att vi försöker fylla vår tomhet genom konsumtion och upplevelser, och fokus ligger på sig själv, och att bli ”lyckad”.
Källa: Svenska Dagbladet, http://www.svd.se/nyheter/idagsidan/liten-under-stor-yta_116877.svd

Narcissistisk kultur och egna tankar

Det var mycket intressant att läsa om Lena Teurnells tankar kring narcissism, både kring samhälle och individ. Att hon menar att detta bara är en strategi för individen att handskas med ett otryggt inre, dålig självkänsla och ångest. Och att det är en väg som samhället erbjuder att göra detta, och att detta har sett olika ut under olika tider av historien. Vad många anser är i vilket fall att det samhälle vi har i västvärlden förstärker det narcissistiska uttrycket, och att det främst syns inom kulturen. Jag lyssnade på ett satiriskt inslag i kvällspasset i p3 om hur programledaren skulle bli botad från sin narcissism. Hans kollega kritiserade honom för att alltid titta på sig själv, och beundra sig själv, i spegeln (ett ganska vanligt beteende hos många i vår omgivning). Programledaren som heter Henrik Torehammar ansåg inte att detta var något problem, utan naturligt eftersom han lever i en narcistisk kultur. Han ringer till olika specialister inom ämnet och frågar om råd, och om han verkligen behöver bli botad. 



Mikael rydsamen från enheten för mediakommunikationsvetenskap på Lunds universitet förklarar begreppet ”Narcissistiska samhället”, att det används för att förklara dagens ytliga och självförhärligande samhälle. Fokus ligger på individen, och är otroligt utseendefixerad och brister på empati. Begreppet kommer från början från Freuds sätt att beskriva ett visst stadium i barnets utveckling. Där det bara är medvetet om sig själv och älskar sig själv mest. Men Rydsamen menar att påståendet om att samhället är narcissistiskt handlar mer om kritik än om en observation. Och skulle man beskriva ett motsatt samhälle skulle det vara ett optimalt hippiekollektiv. Där kärlek är det viktigaste, hur du beter dig mot andra. Det är empatin mot andra som ligger i första rummet, och inte dig själv.

Henrik fortsätter i sitt sökande och får tala med psykologen Hugo Wallén som beskriver vilka kriterier som krävs för att få en diagnos. Han menar att det finns många i samhället med narcissistiska drag, men inte i den grad att det gan ge en diagnos. Det just detta som Lena Teurnell reagerar på, och tycker är olyckligt. Hon ser en stor skillnad mellan begreppen kring samhälle och kultur, som mer handlar om kritik än om en individ som blivit diagnostiserad med narcissistisk personlighetsstörning. Det är viktigt att förstå att detta i stort sätt handlar om två olika saker. 

Björn Byman är kulturchef på expressen beskriver de narcissistiska dragen i kulturen. Han tar upp ett exempel om vilken litteratur som varit populär de senaste åren. Personer som skriver självupptagna böcker, hänger ut andra utan att tänka på konsekvenserna. Och om hur alla bloggar om sig själva och sina privatliv. Hur konsten har kommit att handla allt mer om individen. Han menar att ekonomin har varit en viktig del i detta. Med mycket ekonomiska medel har utvecklat ett mångfaccetterat medialandskap. Det har kommit upp en mängd olika små tv-kanaler där alla får plats att göra tv-program om sig själva, och möjligheterna är obegränsade i och med internet. Youtube, flicker, twitter och facebook är alla kanaler för detta. Han tror att lågkonjunkturen kommer att begränsa detta, och göra att vi intresserar oss mer för omvärlden än för oss själva. Om människan intresserar sig för saker runt om kring sig ger det ett annat utrymme för intellektuell kultur och reflektioner om skeenden i världen. 



Utseende har alltid var intressant och viktigt för människan. På 80-talet handlade det om body building och solarier, idag något annat. Men möjligheterna att försöka nå självförverkligande idag ser annorlunda ut. Mediemarknaden erbjuder andra kanaler för självbespegling. 

Att ha narcissistisk personlighetstörning grundar sig som sagt i ett otryggt inre, och har att göra med personens psykiska tillstånd. Det har så klart att göra med personens bakgrund och tidigare upplevelser men jag tror även att dagens samhälle har en stor betydelse. I västvärlden sätter vi individen i centrum, och alla andra runtomkring. I en sydländs kultur finns ett annat kollektivt synsätt. Jag skulle kunna gissa att personlighetsstörningar i ett sådant samhälle inte är färre, men annorlunda. 

Det sorgliga med vår samhälle är att vi missar så mycket vad som händer i vår omgivning. Vi står och tittar på oss själva i en pöl och lägger så mycket energi på att bygga upp den perfekta identiteten. Istället för att bry oss om andra, istället för att fokus ligger på empati, solidaritet och gemenskap. Som enligt mig ger människor en helt annan psykisk stabilitet.

lördag 29 januari 2011

USA

USA 
USA:s flagga har 13 röda och vita ränder, dessa representerar de ursprungliga 13 kolonierna, och de 50 vita stjärnorna mot den blåa bakgrunden representerar dagens 50 stater. Den blåa färgen står för lojalitet, hängivenhet, sanning, rättvisa och vänskap. Den röda färgen står för mod, iver och innerlighet och den vita färgen för rättrådighet och renhet.

 

Historik

Urbefolkningen i USA har asiatiskt ursprung och invandrade för mellan 12-40 000 år sedan och bebodde landet under mycket lång tid innan européernas ankomst. Vissa av dessa hade ett välutvecklat samhälle med avancerad arkitektur och jordbruk, något som kallas för den ”Förkolumbianska missisippikulturen”. År 1492 ”upptäckte” Christofer Columbus Amerika, han anlände till några av de karibiska öarna och 1513 steg den spanska Conguistadoren Juan ponce de León på det som skulle bli USA:s fastland, han kallade detta för ”la Florida”. Spanien hade stora bosättningar i det som idag är sydvästra delen av USA, medan Frankrike etablerade sig i stora delar av nordamerikanska inlandet. De första framgångsrika engelska bosättningarna skedde i början på 1600-talet och genererade en stor våg av immigration från England. Manhattan ön var till en början bosatt av holländare men överläts sedan till engelsmännen. Provinsen som då hette ”New Amsterdam” döptes om till ”New York”. Under senare del av 1600-talet inledes en massiv import av slavar från Afrika, och i slutet av århundradet var afrikanska slavar den största arbetskraften inom tvångsarbete.
Omkring 1730 bildades 13 brittiska kolonier som skulle komma att bli de ”Förenta staterna”, där varje koloni hade lokala myndigheter och öppna val för de fria männen. De engelska rättigheterna och politiska traditionerna användes och kom att utveckla landets republikanism. Under samma tid antågade även den Kristna väckelserörelsen, så kallad ”Great Awakening”, och britterna beslagtog Kanada från fransmännen. Den fransktalande befolkningen blev politiskt isolerade från de södra kolonierna medan urbefolkningen, ”indianerna” fördrevs.


På slutet av 1700-talet ökade konflikten mellan det amerikanska kolonialstyret och det brittiska parlamentet vilket kom att leda till den amerikanska revolutionen. Efter ett års krig, där de 13 brittiska kolonierna ingått en allians med Frankrike kunde inte britterna hålla emot längre och 1783 slöt de fred, och Storbritannien förklarade de nordamerikanska koloniernas självständighet. 

1800-talet kom att bli ett mycket betydelsefullt sekel för landet. Ett flertal krig utkämpades mot urinvånarna som fördrevs och landet växte kraftigt söderut. Grunden till landets population lades, där miljontals fattiga européer emigrerade till USA och miljontals slavar importerads för jordbruk i de södra delarna. Idag är 12 % av den nordamerikanska befolkningen ättlingar till de afrikanska slavarna. Denna slavhandel kom att bli en av anledningarna till att det amerikanska inbördeskriget bröt ut (1861-1865), där det skapade motsättningar mellan nordstaterna och sydstaterna. Sydstaterna som ville bevara slaveriet försökte bryta sig ur federationen, men besegrades av nordstaterna som på sikt ville avveckla slaveriet. Detta krig krävde omkring 650 000 liv.

Geografi

USA gränsar mot Mexico, Kanada och har Stilla havet längst västkusten och Atlanten längs östkusten. Alaska är den nordligaste staten, och till USA hör även Hawaii och 14 andra olika territorier i Karibien och Oceanien. Eftersom landet är så pass stort, finns en stor skiftning i klimat och landskap. I Alaska råder ett arktiskt klimat och området är mycket glesbefolkat och till stor del orörd natur. Här finner man landets högsta punkt, Mount McKinley (6 194 m.ö.h).



I Norra delen av USA är landskapet övervägande bergigt och består av stora vildmarker med barrskogsområden. I de centrala delarna är klimatet mer tempererat och här finns väldiga slätter som breder ut sig, och slätter där bisonoxar vanligen betade. Idag är större delar av denna mark uppodlad. I de södra delarna råder ett tropiskt klimat och landskap med vita stränder och palmer. Längst västerut ligger Ögruppen Hawaii i Stilla havet som var den sista delstaten som tillkom i federationen. 


New York är den största staden, med omkring 8 miljoner invånare, därefter Los Angeles och Chicago. Washington DC är huvudstad och andra kända städer är San Fransisco, Orlando, Miami och Las vegas.


Population

Urbefolkningen har sin härkomst från Asien och fanns som flera olika indianstammar. Inuiter, Iñupiater, Aleuter (Alaska), samt olika stillahavs urbefolkning. Från det att Columbus landsteg utanför USA:s började en immigration till USA inledas. Under slutet av 1700-talet fanns ungefär 4 miljoner människor i landet, och under sekelskiftet tog den massiva immigrationen fart och på slutet av 1800-talet var över 23 miljoner människor bosatta på det som sedan skulle bli landet USA. Idag är USA världens tredje mest befolkade nation efter Kina och Indien. År 2006 hade landet mer än 300 miljoner invånare. Även om USA är ett rikt land är en stor del av befolkningen fattig, och då handlar det mest om afro-amerikaner, indianer och spansktalande. 

Ser man till landets historia förstår man att det finns många olika folkgrupper, med härkomst från olika delar i världen. Ca ¾ av befolkningen är vit, ca 14 % med latinamerikanskt påbrå och 13 % av befolkningen med afrikanskt ursprung. Av dessa är ca hälften protestanter, en fjärdedel katoliker. Bara 1 % har judendom som religion och muslimer, buddhister och hinduer är tillsammans under 0,5 %.  Något annorlunda är dock att 1,7 % är mormoner.

Styresätt

USA är en federalism med ett republikanskt statsskick. Det betyder att de 50 delstaterna bestämmer själva över vissa områden, med det på federal nivå (statlig nivå) finns en president och dennes regering. Även kongressen (senaten och representanthuset) och högsta domstolen hör till den federala makten. Likt Sverige har USA en grundlag som styr makten hos politikerna. Deras grundlag innefattar:
  • ·         Rätt till yttrandefrihet
  • ·         Rätt till att inneha vapen
  • ·         Religonsfrihet
  • ·         Rätt till rättegång med jury
Kongressen, som också kallas för representanthuset består av 435 folkvalda medlemmar, kongressmän/kvinnor. Beroende på hur stor befolkning en delstat har avgör hur många representanter de får ha i kongressen. Senaten består av 100 senatorer, där varje delstat har två senatorer representerade. Högsta domstolen består av 9 stycken av presidentens utnämnda domare. Samtliga av dessa har som uppgift att förvalta och se till att lagarna följs. 

Liksom i Sverige är det val var fjärde år, men i USA kan en president bara väljas om en gång, och därför max sitta åtta år på presidentposten. Den nuvarande presidenten är Barack Obama (demokrat) påbörjade sin mandatperiod den 20 januari 2009, och kan därför bli vald en gång till. I USA finns bara två dominerande partier: Det republikanska partiet som står för högerpolitik, sänkta skatter och hårda straff för att bekämpa brott, och det demokratiska partiet som står för en mer vänsterinriktad politik som vill ha en bra skola och sjukvård.

Ekonomi

USA är något som kallas för en supermakt, det innebär att det inte finns något annat land i världen som har lika stort ekonomiskt, politiskt, militärt och kulturellt inflytande. Det ekonomiska systemet i landet bygger på en kapitalistisk modell där det historiskt varit en stadig tillväxt, låg arbetslöshet, låg inflation, stark valuta och en snabb teknisk utveckling. USA:s ekonomi och dess dollar ligger till grund för hela världsekonomin och många länder kopplar sin valuta till dollarn, eller t.o.m använder den som sin egen valuta. Många varor handlas med dollar på den internationella marknaden och världsekonomins tillstånd är starkt beroende av USA:s ekonomiska tillstånd. Det är det rikaste landet i världen med den absolut högsta BNP:n. Ändå lever 12,3% av befolkningen under fattigdomsgränsen eftersom klyftorna är mycket stora! 

USA är världens största oljeproducent efter Saudiarabien och Ryssland, men har varit på nedgång ända sedan 1970-talet och landet blir allt mer beroende av importerad olja. De stora ytorna med brukbara jordar har gjort landet till världens största producent av bland annat majs, vete, socker, tobak, energi och vattenkraft.

Militär

I och med landets stora yta och stora naturtillgångar blev USA ett ledande industriland och utvecklades till en ”supermakt” vilket gör att de på ett aktivt sätt kan påverka omvärlden. De har deltagit i många krig, och haft mycket stort inflytande. Så som Andra världskriget och kalla kriget mot Sovjetunionen. På senare tid (2003) kan exemplet på deras invadering av Irak nämnas, och hur de avsatte diktatorn Saddam Hussein.
Presidenten är det högsta befälet för stridskrafterna (Commander in Chief), med kongressen under sig. USA:a försvarsdepartement leds av försvarsministern och är indelat under tre militärdepartement samt ett marindepartement. USA står för 46 % av världens totala försvarsutgifter (529 miljarder dollar år 2006) och omfattar 1,4 miljoner personer (endast kina har flera, 2,5 miljoner). 

I USA har de aldrig haft en allmän värnplikt, så som i Sverige där alla män inkallats till tjänstgöring. Däremot har vissa årsklasser kallats in under inbördeskriget och första- och andra världskriget. Efter Vietnamkriget fanns ett stort motstånd mot tjänstgöring inom det militära, på grund av de stora förlusterna. Av den orsaken infördes därför en yrkesarmé där man blir anställd och får utbildning. Det har blivit ett sätt för många fattiga att skaffa en utbildning och ett yrke, då den rankas högt och armén lockar med att t.ex. betala en plats på college efter avtjänad tid.

Den 6 augusti 1945 fälldes den första atombomben av USA över staden Hioshima, japan. Den 9 augusti över Nagasaki. Sammanlagt dog omkring 110 000 människor omedelbart.

Transnationella frågor

USA har haft en stadig ekonomi och låg inflation, låg arbetslöshet och hög teknologisk utveckling under lång tid. Under de senaste åren har det däremot kommit att se annorlunda ut. Arbetslösheten stiger och landet har konstant ett budget underskott. Den dåliga ekonomin har lett till att fattigdomen ökar och en större del av befolkningen står utanför den sociala tryggheten. T.ex. saknar många sjukförsäkring, eftersom det innebär en stor kostnad för privatekonomin. USA har stora problem med droghandeln, där de uppskattas vara världens största konsument av kokain, huvudsakligen från Colombia. 

I Sverige kan man ofta höra kritik angående USA:s politik, krigsföring, behandling av fångar, att det är lagligt att ha vapen och att de fortfarande har dödsstraff. Ett annat mycket större och övergripande problem är den miljöpåverkan USA har på världen. Landet står för nästan en fjärdedel av människans koldioxidsläpp! De värsta utsläppen är kring de stora industristäderna på väst- och östkusten. USA:s absolut kändaste miljöaktivist är Al Gore, tidigare presidentkandidat. Han förmedlande buskapet om den globala uppvärmningen över hela världen genom sin film ”En obekväm sanning”, har tilldelats både nobelpriset och en oscar för detta.  
"There is an old African proverb thats says,
“If you want to go quickly, go alone; if you want to go far, go together”
We have to go far, quickly.
We can solve the climate crisis. It will be
Hard, to be sure, but if we can make the
Choice to solve it, I have no doubt
Whatsoever that we can and will succeed"

Al gore, inledning i hans film ”En obekväm sanning”


Om alla människor på jorden skulle leva som den medelsnittige USA-medborgaren skulle det krävas fem jordklot. Och de säger en hel del om deras livsstil.

Kartan visar koldioxidutsläppen i de olika länderna, desto mörkare färg, desto högre utsläpp.

Bill Clinton satt som president i åtta år, efter det fick han inte bli omvald igen. Istället blev Al Gore var demokraternas presidentkandidat (år 2000). Valet kom att stå mellan honom och republikanen George W Bush. Detta val kom att bli mycket kritiserat, och många påstår att det inte rätt till. Det blev så jämt att en domstol fick avgöra vilken av kandidaterna som skulle få presidentposten.
''Det är ju helt otroligt att jag vann. Jag gick till val med ett program som var emot freden, välståndet och den sittande presidenten.'' -George W. Bush, den 14 juni 2001 (när han talade med svenske statsministern Göran Persson, utan att veta att en tevekamera fortfarande var på)”
Utdrag ur boken ”korkade vita män”, av Michael Moore 2001

Kuriosa 

  •  Det är tillåtet att köra höger, fast trafikljuset visar rött (jag trodde att chauffören gjorde en fuling, ändå tills det var någon som berättade det för mig)
  • Oftast är det någon som packar din mat på affären, och de använder extremt mycket påsar
  • Det är flaggdag varje dag, USAs flaggor finns överallt
  •  Du kan åka till banken, starbucks, kemtvätt, apotek, matställen m.m. utan att kliva ur bilen, drive thru finns överallt!
  • Var tredje person påstår sig ha rasfördomar (gäller inte bara vita) enligt en undersökning från 2008.

Källor:
Miljöaktuellt
Dagens nyheter
Wikipedia
CIA
Froden
http://www.froden.com/usa/index.php?page=people.html