"Makt utan kärlek är hänsynslös och kränkande, kärlek utan makt är sentimental och urvattnad. När makten är som bäst utgörs den av kärlek som verkställer rättvisans krav"

Med ickevåldsmetoder kan man arbete för fred och mänskliga rättigheter och för att förebygga väpnade konflikter och förebygga orättvisor och våld. Det är ett helt annat sätt att tänka kring krig och konflikter. I grunden ligger värderingar om jämställdhet, demokrati och rättvisa. Det rör konflikter på alla nivåer, internationellt, lokalt och enskilt och hur dessa kan förebyggas och lösas utan vapenmakt och våld. För att utveckla en ickevåldskultur krävs att alla bidrar, och man kan börja precis i den situation man befinner sig i. Det handlar inte bara om ett avståndstagande mot våld, utan hur man genom politiska aktiva metoder motverkar våld och hur man skapar en fredlig värld. 

I Sverige finns ett antal olika organisationer som arbetar för att utbilda och sprida kunskap och färdigheter i konflikthantering och ickevåldsmetoder för att bekämpa förtryck och orättvisor. Det är något som använts och utvecklats i allt större skala sedan 70-talet. Syftet med den här uppgiften är dels att få en inblick i vad ickevåld och konflikthantering är, historiskt, modernt och hur det tillämpas praktiskt. Dels ska vi planera två dagars utbildning inom ämnet och tänka igenom hur vi på bästa sätt pedagogiskt vill förmedla och utbilda andra. Detta blogginlägg handlar om Ickevåld, och följande inlägg kommer handla om konflikthantering och utbildning och pedagogik inom de båda ämnena.

Ickevåld

Ickevåld fungerar inte alltid – men våld fungerar aldrig.

Madge Michaels-Cyrus

I materialet vi använt fanns många olika principer om vad Ickevåld är. De har växt fram under lång tid och grundar sig i ”en positiv människosyn och kärleken till livet”. Dessa ickevåldsprinciper är något som ofta återfinns i olika religioner och filosofier världen över, och här är tre av dem som jag särskilt vill lyfta fram:

”Medlen måste stämma överens med målet - dvs. om vi vill ha fred måste vi använda fredliga medel. Gandhi sa att freden är vägen, inte bara målet.”

”Om lidande är oundvikligt, ska jag kunna ta det på mig själv, hellre än att skada någon annan.”

”Ingen har monopol på sanningen – utmaningen ligger i att sammanföra den egna ”sanningen” med motpartens.”

Som i citatet ”ickevåld fungerar inte alltid – men våld fungerar aldrig”, så visar även citatet med Gandhi att det viktigaste är inte målet, eller att det fungerar, utan att alltid främja freden och ickevåldet. Antagligen handlar det om att en ickevåldskultur byggs, och kommer sedan att förebygga och främja freden. Om det inte fungerar i just den situationen, så kommer den alltid att hjälpa till i liknande kommande situationer. Den andra principen handlar om att man inte ska tänka på sig själv i första hand, utan att omtanke om andra kommer före en själv och bygger på solidaritet och empati enligt mig. Den sista av principerna handlar om hur viktigt det är att förstå varandra, och för att kunna kommunicera måste man lämna sin egen stolthet åt sidan och lägga fokus på hur man kan göra för att finna ett samförstånd.

Ickevåldsmetoderna som använts kan delas in i tre övergripande kategorier:

1.       Protest och övertalning

2.       Ickesamarbete, socialt, ekonomiskt och politiskt

3.       Interventioner, blockader och preventiv närvaro

Civil olydnad och framgångsrika ickevåldsaktioner genom tiderna

Civil olydnad kan användas inom alla metoder och kategorier, och det handlar alltså om att bryta mot lagen. Detta är något som man måste ta ställning till, när man tycker sig ha rätt att bryta mot lagen och om man är beredd at ta konsekvenserna. Jag har ett väldigt bra exempel: En vän till mig gjorde en fredlig aktion mot ett företag som tillverkar vapen i Sverige som sedan exporteras. Han klättrade över ett stängsel och hängde upp en flagga. Idag är han skyldig 500 000 kr i skadestånd. Han visste om vilka risker som fanns, men hans starka ställningstagande och beslutsamhet gjorde att han tyckte det var viktigare att visa sin åsikt än att låta lagen styra. Även om det med säkerhet är en åsikt som han delar med större delar av Sveriges befolkning, är det ett fåtal som är beredda att offra så mycket av sitt eget, så som att bli straffade och få böter. Detta är en form av protest och ett exempel av civil olydnad som jag anser är helt berättigad, mer än det, jag tycker verkligen det är beundransvärt! Han, liksom amerikanen Henry David Thoreau, ser inte böterna som ett straff utan ser det som en viktig del i motståndshandlingen. 

Henry David Thoreaus handling gav inspiration till både Gandhi och Martin Luther King. Under 1800-talet, liksom tidigare, förtrycktes indianerna av USA:s styre, som också gjorde ingrepp på delar av Mexiko. Vad Henry gjorde var att han vägrade betala skatt för att visa sin åsikt, och de fängelsestraff han fick såg han som en viktig del av sitt ställningstagande.

Mahatma Gandhi anses vara den mest kända ickevåldskämpen i världen. Han levde i Indien under den tid landet var ockuperat av Storbritannien, men påbörjade sitt arbete för mänskliga rättigheter och ickevåld i Sydafrika. Vad han ansåg vara det stora i Thoreaus handlade var att han visade hur stor makt en människa bara genom ställningstagande visar sin åsikt, och villigt tar emot sitt straff. Regler är styrets sätt att bestämma över människor, och om inte dessa följs, och om människorna dessutom inte är rädda för att ta sitt straff, blir makten verkligen ifrågasatt. Efter att Gandhi aktivt engagerat sig mot rasismen i Sydafrika och mot apartheid under några år återvända han till Indien och inledde det arbete som tillslut skulle häva Storbritanniens ockupation av Indien. Genom att han fick många människor att bojkotta deras försäljning av kläder, och genom stora demonstrationer blev det en stor påfrestning för Storbritannien, främst ekonomiskt, och 1947 drog de sig tillbaka och Indien blev ett fritt land. 

”det största problemet är inte att det finns onda människor. Det största problemet är istället de goda människornas tystnad.”

Gandhis syn på Konflikter, förtryck och orättvisor var att de går att bemöta på olika sätt, genom att inte göra något alls (inte så upp för sin rätt och acceptera orättvisan), eller genom ”knytnävar och vapen” eller genom att stå upp emot orättvisan med ickevåld. Det är en aktiv handling och det räcker inte bara genom ett avståndstagande, så som att vapenvägra, utan man måste konfrontera våldet och ingripa vid förtryck och orättvisor!

Hans mål genom ickevåld var inte att vinna över sin fiende, utan att sprida sin ickevåldsfilosofi och få över folket på sin sida. Jag tycker att detta är det absolut bästa i hela ickevåldsbudskapet. Det fokuserar på det goda i människor, och är en bygger på aktiva modiga handlingsmetoder för att sprida detta. Enligt Gandhi finns det inte goda och onda människor uppdelade i två motpoler, utan även förtryckaren lider. Därför ligger fokus på en lösning och där alla i slutändan blir vinnare, både förtryckare och de förtryckta. Men också för att det är en effektiv väg att gå, att inte lägga energi på vad som är fel, utan att fokus ligger på att lösa problemet. 

Saltmarchen 1930, Gandhi bryter mot saltlagen

Gandhis principer

Ickevåldet som Gandhi använde sig av kommer från det hindubegreppet ”Ahimsa” som betyder ”Utan våld”. Enligt detta begrepp får man inte tänka en enda ond tanke om någon annan, utan allt man gör och tänker ska leda till den andras bästa. Och eftersom att en människa som förtrycker eller använder våld mot någon annan också lider av det själv, gör man bäst i att försöka förändra dennes beteende. Gandhi är inte på något sätt den första som förespråkar ”ickevåld” utan det är ett ofta förekommande inslag i många olika religioner och filosofier, också historiskt sätt. Men Gandhi var en pionjär i att använda sig av det som en politisk metod och i så pass stor skala. Inte minst lyckades han genomföra beundransvärt stora reformer politiskt, både i Sydafrika och i Indien, men hans sätt att sprida ickevåldet har också gett andra stora konsekvenser. Han har lyckats sprida sitt budskap till människor över hela världen, gett hopp, inspiration och styrka som lett till många lyckade ickevåldsaktioner och arbete för att sprida ickevåldsprinciperna. Gandhis lära används fortfarande idag när det handlar om utbildning inom ickevåld. Han menade att det krävs längre och en mer omfattande utbildning för att kunna arbeta med ickevåld, än vad det krävs för en soldat som ska ut i krig. 

De flesta av de principer som Gandhi levde efter kom från hinduismen. Han ansåg att alla religioner och människor är jämlika och han intresserade sig mycket för alla andra större religioner. Från att ha varit en välklädd, framgångsrik advokat gjorde Gandhi en helomvändning i sitt sätt att leva. Han hade länge haft åsikter om människors lika värde och ett oerhört engagemang mot orättvisor, men efter att ha kommit hem från Sydafrika valde han att leva som de fattiga. Han förespråkade ett enkelt liv, där man i så stor utsträckning som möjligt skulle försöka vara självförsörjande. På det sättet skulle fattiga människor kunna ta sig ur sitt beroende av andra, och få en större makt över sin egen situation. Gandhi själv levde asketiskt, han spann tråd till att göra sina egna kläder och förespråkade en vegetarisk kost. Dels på grund av ekonomiska själv, han levde på ett sätt som han önskade sprida till andra. Kött var dyrt, och för att den fattiga befolkningen i Indien skulle kunna få makt över sin egen situation krävdes en annan livsstil. Men Gandhi hade också en stark andlig tro som påverkade hans sätt att leva. Han ville leva ett rent och kontrollerat liv, kontroll över sina sinnen, tankar och handling. Vid en ålder omkring 35 kände han en plikt att leva i celibat, men fortfarande gift med sin hustru. Han ville lära sig att ”älska istället för att åtrå”.

Så, samtidigt som han hela tiden agerade utåt för att påverka en stor massa av människor, så låg mycket av hans engagemang att utveckla sig själv. Dels för att hansåg att det var ett av sitt livs syfte, men också för att vara ett exempel för andra, ”lev som man lär” skulle man kunna säga. Ett litet inlägg i detta, på tal om hur han arbetade med sig själv så läste inte Gandhi en tidning under tre och ett halvt år (från det att han var 37). Han menade att det oroliga tillståndet i världen orsakade ”mer förirring än hans egna inre oro”. (Detta är något jag själv känner igen mig i, men inte riktigt vet hur jag ska förhålla mig till…).

Som jag skrev tidigare gav Gandhi stort inflytande på andra ickevåldsaktörer i världen, så som den politiska Medborgarrättrörelsen i USA. Både Martin Luther King och James Lawson blev inspirerade av Gandhis skrifter för när de utvecklade sina teorier kring ickevåld. Så som den anti-apartheids aktivisten och före detta presidenten i Sydafrika, Nelson Mandela, samt många många fler. 

Ickevåld som metod mot förtrycket av svarta i USA

För omkring 40 år sedan var hade inte afro-amerikaner samma rättigheter som vita i USA och rasismen var mycket utbredd. Inte bara bland människor utan även i lagstiftningar, så som var de var lagligt att vistas, vilka restauranger och toaletter som de svarta fick, eller inte fick använda. Missnöjet var så klart utbrett, och många ansåg att det var genom en väpnad kamp som man skulle kunna genomföra förändringar. James Lawson däremot visste hur effektivt ickevåld kunde vara, på flera olika sätt, och han reste till Indien för att lära sig mera av Gandhis ickevåldsprinciper. Eftersom han var medveten om hur viktigt det är att lära sig om ickevåld för att kunna tillämpa det i praktiken och sprida det till människor började han sedan utbilda afro-amerikaner som ville delta i motståndet mot rasismen.

En vardaglig situation där rasismen visade sig varje dag, och som afro-amerikanerna var tvungna att bemöta var de lunchrestauranger där de inte var lagigt för dem att vistas. De valde därför ut dessa, och kom att bli en mycket omfattande aktion som kom att kallas för ”sit-in”. Bara genom att bryta mot lagen, genom att sitta på restaurangen, gjorde det ett motstånd. De fick lära sig att alltid titta den som attackerade dem i ögonen, men aldrig använda sig av våld tillbaka. Under 1960-talet spred sig aktionen från södra USA över nationen och 70 000 människor deltog, varav 3000 blev fängslade. Året därpå ledde detta till att denna typ av diskriminering upphävdes i 100 städer i USA. Detta är ett exempel på hur ickevåld kan användas i praktiken, hur viktigt det är att de är att aktörerna är utbildade i ickevåld och att buskapet är tydligt. Och framförallt, hur effektivt det kan vara. Och som sagt, ickevåld fungerar inte alltid, men våld fungerar aldrig. Och även om en ickevåldsaktion inte leder till de förändringar som det syftar till, kan det leda till psykiska förändringar hos människor som på sikt stärker ickevåldet i världen.  

Exempel på ickevåld i modern tid

I Sverige anordnas årligen många fredliga demonstrationer där människor öppet visar sitt ställningstagande till olika frågor. Vad som däremot ofta händer är att fokus hamnar på de fåtal personer som inte använder sig av ickevåldsmetoder. Ett lysande exempel på detta är under den enorma demonstrationen i Göteborg under EU-mötet 2001 där 10 000-tals människor demonstrerade för global rättvisa. I stort var demonstrationen fredlig, men ett fåtal saboterade och kastade sten mot polisen och en av demonstranterna sköts till döds. Och fokus kom i stort att handla på det våld som förekom i samband med demonstrationen, och det våld som polisens agerande orsakade. Att en människa blev ihjälskjuten. Detta är självklart frustrerande för alla de 1000-tals människor som är där för att visa sin åsikt, och vill att fokus ska ligga på det, och de förändringar man vill åstadkomma.

Kampen för global rättvisa och mot de konsekvenser kapitalismen leder blev känd efter stora demonstrationer i Seattle, 1999, där tusentals människor deltog. Efter detta har samma typ av stora demonstrationer vid möten för institutioner som har att göra med den globala ekonomin blivit vanliga (Så som världsbanken, världshandelsorganisationen och valutafonden).   

MST är en av världens största organisationer som kämpar genom ickevåld för ekonomisk rättvisa. MST står för” O Movimento Sem Terra” – ”de Jordlösas rörelse” och finns i Brasilien och har omkring 1 miljon medlemmar. Efter det att Portugisernas kolonialtid i Brasilien togs all mark från Indianerna och delades upp till ett fåtal. Detta är i stora drag en av de grundläggande anledningarna till varför klyftorna är så stora som det är i landet idag. Slaveriet var mycket utbrett, och även om det är förbjudet idag återfinns livegna arbetar på många håll i landet. Det uppskattas finnas omkring 50 miljoner människor i landet som lever i fattigdom, och våldet och korruptionen är mycket utbredd. MST har under de senaste 20 åren, med ickevåldsmetoder, lyckats överta 20 miljoner hektar brukbar jord (!) och lyckats höja livsstandarden för 1 miljon människor. Denna organisation är mycket strukturerad, utbredd och respekterad. Jag har en god vän som genom en folkhögskola var i Brasilien och arbetade med MST under en vinter. Utbildning och organisation är grundläggande för att verksamheten och målen ska kunna uppfyllas. Förutom att aktivt arbeta i jordbruken på de ockuperade landområdena deltog han bland annat i många långdragna stormöten med deltagarna. Ickevåld genomsyrar all verksamhet, och de som inte sympatiserar med detta, bryter sig ur organisationen. Omkring 1000 MST-medlemmar har mördats, men har inte påverkat MST förhållningssätt till ickevåld. De vet att om de tar till våld, har de ingen chans att fortsätta att förverkliga sina mål. En i min väns klass som också deltog under kursen och verksamheten inom MST blev faktiskt skjuten när hon var i Brasilien, men av misstag i en uppgörelse som inte hade med MST att göra. Men, det är ett exempel på hur utbrett och vanligt våldet är i landet, och hur vikig en organisation som MST är som förespråkar, utbildar och sprider ickevåldsfilosofin.  

Ickevåldets roll i världen sedan 1980-talet och dess framtid

Vad både Gandhi och Medborgarrättsrörelsen visade oss var att makt endast kan utövas om de som är underordnade makten samarbetar. Alltså kan människor sluta samarbeta, lyda, om makten missbrukas och på så sätt fungerar inte maktspelet längre. Denna tanke och är något som utövas på flera håll i världen idag och har gjorts i decennier. Ickevåldsmetoder används dagligen från individnivå till globala politiska frågor. Min uppfattning är av att nästan all ickevåldsverksamhet inte har några självuppfyllande syften, utan bygger på solidaritet och empati med andra. Jag har många vänner som är mycket engagerade, så som att kämpa mot Sveriges vapenindustri eller att stödja, och lära av De jordlösas rörelse i Brasilien. En viktig aspekt som lyfts fram i dagens ickevåld, likasom det varit historiskt, är hur viktiga de som inte är uppenbart inblandade i konflikten kan vara, sk. tredjepart. Man talar om första och andra part, förövare och offer och tredjepart som åskådare. Ett exempel på detta kan vara hur fredsobservatörer (tredjepar) skickas till Guatemala för att med sin närvaro försöka skydda byar (andrapart) som utsätts för övergrepp från militären (förstapart). Priset för offret att göra motstånd, byborna själva mot militären, kan vara mycket högre än om en utomstående part, utlänningar, blandar sig i. Denna typ av handling förekommer ofta inom ickevåldsarbete och fredsobservatörer återfinns inom många konflikter i världen. En utomstående part, som inte är lika utsatt, går in i en konflikt och stödjer andrapart, de utsatta.

Andra sätt som ickevåld används i dag är genom att inte samarbeta. Det kan handla om att vägra göra militärtjänst, eller som anställd vägra att arbeta och genomföra beslut som är omoraliska. Så som att köra ett tåg som är lastat med vapen. Som jag nämnde har detta samarbete med makt att göra, vägrar man samarbeta undergräver man makten. Den andra metoden är att ingripa. Ett exempel på detta är från Ryssland på 90-talet. Organisationen Soldatmödrar ansåg att kriget mellan Tjetjenien och Ryssland var en katastrof för båda parter och valde att ingripa genom att hämta hem sina söner från militärförläggningarna. Det är en aktion på större skala, men som fungerar eftersom många har gått ihop. Lika viktigt är det att agera och ingripa i vardagen, filosofin inom ickevåld bygger på att det ska genomsyra allt, från litet till stort. Så som Gandhi gjorde, och hur det konstruktiva programmet la grunden för hur människor skulle leva tillsammans. 

Gandhi och hans anhängare levde under förtryck och var ständigt medvetna och påverkade av hur de använde sig av ickevåld som metod. Lika så afro-amerikanerna i USA på 60-talet, eller sydafrikanerna under apartheid. I ett sådant läge kan ickevåldet sättas i ett direkt sammanhang och tillämpas. Detta är däremot något som kan saknas de västerländska ickevåldsutövarna. För att kunna bygga och sprida en stark ickevåldsrörelse så krävs en gemenskap och ett sammanhang att tillämpa det i kontinuerligt under en längre tid. Det fungerar inte att mötas över en helgkurs. Man behöver träffas ofta och ingå i en aktionsgrupp som sätter upp mål och planerar och reflekterar över sina aktioner. 

 

Ett viktigt budskap inom ickevåldsrörelsen idag är hur viktigt det är att agera i den situation man befinner sig i. Att vara en ickevåldsaktivist betyder att man lever det varje dag. Tänker man i för stora perspektiv är det lätt att drabbas av apati och en känsla av hopplöshet. Börjar man istället tänka lokalt kan det generera mera, i form av engagemang och handling. Jag tror att aktivister ofta kan känna en frustration över att inte få sin röst hörd, och som jag nämnde, hur stora demonstrationer egentligen handlar om ett budskap som de vill ha fram, men att det inte ligger i makthavarnas intresse att lyssna och fokus kan istället hamna på något annat. Min vän som har en halv miljon i skadestånd ser det som en möjlighet att faktiskt få fram sitt budskap, han vet att det skapar publicitet och intresse, och det ger honom och den organisation som han är aktiv i, en chans att göra sin röst hörd.

Läs mer på: http://ofog.org/ 

 Genom fredliga demonstrationer lyckades man efter 18 dagar få Mubarak på fall, och slut på 30 år av diktaturstyre. Aktionen var väl planerade och de människor som stod bakom var utbildade för hur man avsätter en diktator genom ickevåld.