Vad kännetecknar ett barns hjärna?
Redan efter tre veckor efter befruktningen börjar hjärnan anläggas, och efter 8-10 veckor börjar nervcellerna utvecklas (omkring 100 tusen i minuten!) och efter 5-6 månader har fostret en så utvecklad hjärna så att den kan börja lära sig saker. Olika sinnesintryck når talamus, så som ljudet av mammans röst. Ju oftare man får ett speciellt sinnesintryck, så som mammans röst, så aktiveras flera och flera nervceller (inlärning) vilket gör att när barnet föds kan det känna igen sin mammas röst.
 |
När fostret är två till fyra veckor gammalt, bildas neuralröret, som blir till centrala nervsystemet |
Ett foster kan faktiskt komma ihåg saker från foster stadiet, och det handlar om denna inlärning. De kan inte bara känna igen en röst, utan också vilket språk. De kan skilja på olika språk, så som olika vokaler låter i engelska och svenska. Barnet kan också känna igen musiken i tv serier som mamman tittat mycket på under graviditeten.
Vi får nya hjärnceller som vuxna också, men är inte i närheten av den explosionsartade utveckkling som sker under den första halvan av graviditeten. När de föds har de 100 miljarder nervceller som utvecklats, kopplats samman och vandrat till de delar av kroppen där de ska vara. De klättrar med hjälp av olika signalsubstanser. 15 veckor innan vi föds får vi fårat medvetande, talamus (hjärnans omkoplingsstation) skapar hjärnkopplingar till hjärnbarken (främst pannloben) som barnet kan börja tänka. är det här barnet får en själ, personlighet?
Vi får nya hjärnceller som vuxna också, men är inte i närheten av den explosionsartade utveckkling som sker under den första halvan av graviditeten. När de föds har de 100 miljarder nervceller som utvecklats, kopplats samman och vandrat till de delar av kroppen där de ska vara. De klättrar med hjälp av olika signalsubstanser. 15 veckor innan vi föds får vi fårat medvetande, talamus (hjärnans omkoplingsstation) skapar hjärnkopplingar till hjärnbarken (främst pannloben) som barnet kan börja tänka. är det här barnet får en själ, personlighet?
Mozart effekten - Blir man smartare av att lyssna på klassisk musik?
Undersökningar utförda på studenter har visat sig att denna effekt bara fungerade under 10 minuter. Det finns inga publicerade vetenskapliga studier som visar på att det skulle ge en långvarig effekt, så det handlar mer om någon slags romantisering och önsketänkande att musik faktiskt skulle göra oss intelligentare.
Något som visat sig är däremot att beroende på vad vi utsätter hjärnan för, gör att den utvecklas på olika sätt. Om man jämför en analfabet med någon som har använt hjärnan hela livet med att läsa och skriva syns en anatomisk skillnad. Samma sak gäller för de som spelar musik. Man skulle kunna likna hjärnan vid en väldigt komplex muskel som anpassas efter vad den ska klara av att utföra.
Vad bör vi tänka på när det handlar om barns utveckling? Vill vi ha super teoretiskt intelligenta barn? Vad ska barn utsättas för under deras utveckling?
Vad kännetecknar en tonåringshjärna?
Hjärnan fortsätter att utvecklas under flera år efter det att våra andra organ är färdigutvecklade. Frontalloben är den del av hjärnan som är mest specifik hos människan. Det är där vi har vår personlighet, förmåga att göra flera saker samtidigt och förstå sig på anda människor. Den här delen är inte mogen förens efter 25 års ålder, vilket gör att unga t.ex. ofta kan ta risker som en "vuxen" med en mer utvecklad hjärna inte skulle göra. Också förmågan att tolka andra människor, och förstå andra som fortsätts att utvecklas (sociala färdigheter). Något som är särskilt intressant hos en tonårings utveckling av hjärnan är att olika delar utvecklas olika snabbt. Det limbiska systemet som har med känslor att göra utvecklas snabbare än de delar som kontrollerar handlingar (frontalloben), och det är detta som gör att tonåringar kan handla mera efter impuls och ta onödiga risker.
Något annat intressant är att man kan se om en människa är kär. Det går att se aktiviteten i olika delar av hjärnan, lika som aktiviteten i hjärnan kan mätas i olika situationer. Så som om vi är nervösa inför ett framförande, eller utsätts för något som vi upplever genant. Passionerad förälskelse är relativt påfrestande för hjärnan, förutom aktivering av olika delar är stora mängder hormon inblandade, och det kanske är därför det oftast övergår i en mer lugnare kärlek som inte är lika krävande.
I dagens samhälle krävs helt andra krav på vår hjärnverksamhet, till skillnad från bondesamhället. Hur påverkar detta oss? Hur påverkar alla informationsintryck och förmåga att kunna göra flera saker samtidigt? Är detta skadligt? Det kan tänkas att vi i framtiden kommer behöva reglera detta för att våra hjärnor inte ska få för hög belastning. Försöker man göra två saker samtidigt så försämras resultatet och det är viktigt att kunna fokusera på en uppgift i taget. Bara på det sättet så kan vi använda oss av vårat arbetsminne till dess fulla kapacitet.
Använder vi bara 10% av vår hjärna?
Detta är en gammal myt som lever kvar, som att det bara skulle vara en del av hjärnan vi använder. Det finns ingen sanning bakom detta, även om det stämmer att vi kanske inte använder alla delar hela tiden, eller lika mycket. Det handlar om forskning och ju mer man känner till om hjärnan, desto mer kan man se vilka olika delar av hjärnan som används i olika situationer.
Hjärnan fortsätter att utvecklas under flera år efter det att våra andra organ är färdigutvecklade. Frontalloben är den del av hjärnan som är mest specifik hos människan. Det är där vi har vår personlighet, förmåga att göra flera saker samtidigt och förstå sig på anda människor. Den här delen är inte mogen förens efter 25 års ålder, vilket gör att unga t.ex. ofta kan ta risker som en "vuxen" med en mer utvecklad hjärna inte skulle göra. Också förmågan att tolka andra människor, och förstå andra som fortsätts att utvecklas (sociala färdigheter). Något som är särskilt intressant hos en tonårings utveckling av hjärnan är att olika delar utvecklas olika snabbt. Det limbiska systemet som har med känslor att göra utvecklas snabbare än de delar som kontrollerar handlingar (frontalloben), och det är detta som gör att tonåringar kan handla mera efter impuls och ta onödiga risker.
Något annat intressant är att man kan se om en människa är kär. Det går att se aktiviteten i olika delar av hjärnan, lika som aktiviteten i hjärnan kan mätas i olika situationer. Så som om vi är nervösa inför ett framförande, eller utsätts för något som vi upplever genant. Passionerad förälskelse är relativt påfrestande för hjärnan, förutom aktivering av olika delar är stora mängder hormon inblandade, och det kanske är därför det oftast övergår i en mer lugnare kärlek som inte är lika krävande.
I dagens samhälle krävs helt andra krav på vår hjärnverksamhet, till skillnad från bondesamhället. Hur påverkar detta oss? Hur påverkar alla informationsintryck och förmåga att kunna göra flera saker samtidigt? Är detta skadligt? Det kan tänkas att vi i framtiden kommer behöva reglera detta för att våra hjärnor inte ska få för hög belastning. Försöker man göra två saker samtidigt så försämras resultatet och det är viktigt att kunna fokusera på en uppgift i taget. Bara på det sättet så kan vi använda oss av vårat arbetsminne till dess fulla kapacitet.
Använder vi bara 10% av vår hjärna?
Detta är en gammal myt som lever kvar, som att det bara skulle vara en del av hjärnan vi använder. Det finns ingen sanning bakom detta, även om det stämmer att vi kanske inte använder alla delar hela tiden, eller lika mycket. Det handlar om forskning och ju mer man känner till om hjärnan, desto mer kan man se vilka olika delar av hjärnan som används i olika situationer.
Vad kännetecknar en vuxen och gammal hjärna?
Varför kan vi komma ihåg saker? Var lagras våra minnen? Det är fortfarande ett ganska outforskat område, men en sak vet vi i vilket fall. Olika sinnesintryck lagras i olika områden i hjärnan, och dessa olika "delminnen" som bygger upp själva minnet läggs ihop. Om dessa olika delminnen inte får kontakt med varandra gör att vi inte kan komma ihåg lika bra. Detta är något som är vanligare när vi blir äldre, signalsubstanser och synapser får en försämrad funktion. Något intressant är att vi har olika sorters minnen: Arbetsminne, somantisktminne (faktaminnen) och långtidsminne. Det enda minnet som inte blir sämre är det faktabaserade. Hur ofta hör man inte äldre berättade om alla möjliga faktakunskaper?
Varför kan vi komma ihåg saker? Var lagras våra minnen? Det är fortfarande ett ganska outforskat område, men en sak vet vi i vilket fall. Olika sinnesintryck lagras i olika områden i hjärnan, och dessa olika "delminnen" som bygger upp själva minnet läggs ihop. Om dessa olika delminnen inte får kontakt med varandra gör att vi inte kan komma ihåg lika bra. Detta är något som är vanligare när vi blir äldre, signalsubstanser och synapser får en försämrad funktion. Något intressant är att vi har olika sorters minnen: Arbetsminne, somantisktminne (faktaminnen) och långtidsminne. Det enda minnet som inte blir sämre är det faktabaserade. Hur ofta hör man inte äldre berättade om alla möjliga faktakunskaper?
Det man vet idag är att även om hjärnan förfaller vid åldrande så återbildas också nervceller, men detta är också ett outforskat område. Om vi lär oss mer om detta, kan man kanske också komma fram till hur det kan nyttjas för att återuppbygga hjärnan. Studier på möss har visat sig att nybildande av nervceller sker när de lever i en stimulerande och rolig miljö. Så även om hjärnan förfaller, så anpassar den sig fortfarande efter vad den utsätts för. Mycket kan man göra själv, samtidigt som mycket också hänger på vilka gener vi har. En teori om vad åldrandet av hjärnan faktiskt beror på är att det handlar om inflammation. Att vårat immunförsvar lyckas hålla kropp och hjärna friska påverkar vårat åldrande.
Vad händer när vår hjärna kidnappar oss?
Beroendesjukdomar kostar samhället miljarder kronor varje år, och forskarna håller nu på att kunna visa på vad som händer i hjärnan när vi blir beroende av något. "Jag blev kär i känslan av att vara ful" säger en intervjuad kille, och han säger att detta övergick sedan i ett matmissbruk. Det var samma känsla som han lyckades framkalla, bara en annan typ av beroende. Varför blir man missbrukare? Vad är det som triggar igång missbruket?
Hjärnan "kidnappas", och ett beroende kan tydligen ersättas av ett annat. Forskare undersöker hur det har att göra med personlighet, gener och bakgrund (miljö). Man kan bli beroende av nästan vad som helst, det handlar om att trigga belöningssystemet i hjärnan. När är man beroende och när är det bara en vana, eller en ovana? Dessa är alla tecken på beroende:
Beroende är en obotlig hjärnsjukdom, och det som ger stor hjälp är den kunskap som vi har kring detta. En viktig faktor är vår impuls kontroll, som främst finns i frontalloben. Den ser lite annorlunda ut hos en missbrukare. En studie som gjordes på om man kan ersätta ett negativt beroende mot ett positivt. Alkoholmissbrukare fick under en tid träna mycket motion. Det här gav ett väldigt intressant resultat. Det visade sig att summan av lasterna var inte konstant, utan det trissade igång alkoholmissbruket, och blev bara värre!
Vi vet idag att vi kan både bli beroende av kemiska substanser och beteenden, och typiska beroende personer kan glida över från ett beroende till ett annat. Vi vet också att vem som blir beroende har att göra med gener, men även personlighet och miljö och bakgrund. Det som jag tyckte var extra intressant var det här med att summan av lasterna inte är konstant, utan att om vårt beroendesystem stimuleras så förstärks även andra beroende.
En annan tanke kring vår hjärna och hur den påverkas i det moderna samhället är den strålning den utsätts för. Mobiltelefon, internet är den mest påtagliga strålningen i min vardag. Efter att ha suttit vid datorn ett par timmar, med mobilt internet, börjar en surrig varm känsla framträda i ena tinningen (närmst modemet). Lika som när man pratar längre i mobilen utan head set. Även om man inte vet vad det har för konsekvenser, så säger det rent intuitivt att det antagligen inte är något man ska fortsätta med!
Beroendesjukdomar kostar samhället miljarder kronor varje år, och forskarna håller nu på att kunna visa på vad som händer i hjärnan när vi blir beroende av något. "Jag blev kär i känslan av att vara ful" säger en intervjuad kille, och han säger att detta övergick sedan i ett matmissbruk. Det var samma känsla som han lyckades framkalla, bara en annan typ av beroende. Varför blir man missbrukare? Vad är det som triggar igång missbruket?
Hjärnan "kidnappas", och ett beroende kan tydligen ersättas av ett annat. Forskare undersöker hur det har att göra med personlighet, gener och bakgrund (miljö). Man kan bli beroende av nästan vad som helst, det handlar om att trigga belöningssystemet i hjärnan. När är man beroende och när är det bara en vana, eller en ovana? Dessa är alla tecken på beroende:
- När man ständigt tänker på nästa kick
- Åsidosätter allt annat
- Har ett starkt sug
- Upplever en kick
- Utvecklar en tolerans (högre doser)
- Har abstinens
- Får återfall
Beroende är en obotlig hjärnsjukdom, och det som ger stor hjälp är den kunskap som vi har kring detta. En viktig faktor är vår impuls kontroll, som främst finns i frontalloben. Den ser lite annorlunda ut hos en missbrukare. En studie som gjordes på om man kan ersätta ett negativt beroende mot ett positivt. Alkoholmissbrukare fick under en tid träna mycket motion. Det här gav ett väldigt intressant resultat. Det visade sig att summan av lasterna var inte konstant, utan det trissade igång alkoholmissbruket, och blev bara värre!
Vi vet idag att vi kan både bli beroende av kemiska substanser och beteenden, och typiska beroende personer kan glida över från ett beroende till ett annat. Vi vet också att vem som blir beroende har att göra med gener, men även personlighet och miljö och bakgrund. Det som jag tyckte var extra intressant var det här med att summan av lasterna inte är konstant, utan att om vårt beroendesystem stimuleras så förstärks även andra beroende.
 |
| Ett exempel på tidigt sockerberoende? |
En annan tanke kring vår hjärna och hur den påverkas i det moderna samhället är den strålning den utsätts för. Mobiltelefon, internet är den mest påtagliga strålningen i min vardag. Efter att ha suttit vid datorn ett par timmar, med mobilt internet, börjar en surrig varm känsla framträda i ena tinningen (närmst modemet). Lika som när man pratar längre i mobilen utan head set. Även om man inte vet vad det har för konsekvenser, så säger det rent intuitivt att det antagligen inte är något man ska fortsätta med!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar