Plan A – Vi säljer ut vår framtid, Vad blir plan B?

Detta är utvecklingen i världen idag, fortsätter vi som vi gör, har vi ingen framtid.

Men vad är då Plan B?

 

Lester Brown menar att vi ”sakta” men säkert är på väg mot vår civilisations undergång och detta genom brist på mat, vilket stöds av de kraftigt stigande prisen på spannmål. Att hungern breder ut sig är resultatet av de ständigt höga matpriserna, vi ser tre väldigt viktiga trender som ser till att pressa upp konsumtionen av spannmål: befolkningstillväxten, ökad konsumtionen av spannmålsbaserat protein och användningen av spannmål till bilbränsle, det som dessutom ökar bristen på mat är de påverkningar vi har åstadkommit så som jorderosion, sjunkande grundvattennivåer och stigande koldioxidutsläpp.

Förr oroade sig världens ledare ifall någon lade beslag på för mycket makt för egen del: nu oroar de sig över frånvaro av makt

Sovjetunionen eller det nazistiska Tyskland är exempel på hur mycket makt koncentrerades hos en enda stat, och hur det verkade hotfullt för andra regeringar i världen. Idag ser bilden helt annorlunda ut. Sönderfallandet av stater skapar en otrygghet för befolkningen där lag och ordning upplöses. En kollapsad stat beror ofta på inbördeskrig och konflikten i ett land sprider sig lätt till omkringliggande länder (se bara den senaste utvecklingen i arabvärlden). Ett sönderfallet samhälle kan omöjligt upprätthålla utbildning, hälsovård och livsmedelstrygghet. Fattigdomen breder ut sig, och i och med den otrygga situationen, även befolkningstillväxten. Antalet kollapsade stater har ökat markant under de senaste åren, och är en utveckling som verkar hålla i sig. I ett land om drabbats av en snabb befolkningsökning får svårt att hantera de konsekvenser som uppkommer. Så som minskad åkerareal och tillgången till rent dricksvatten. Låga inkomster och ökade livsmedelspriser har skapat stora konflikter runt om i världen. I Pakistan t.ex. fördubblades priset på vetemjöl och lastbilarna med spannmål var tvungna att eskorteras under militärt beväpnad skydd.

Om människor kämpar för överlevnad, om samhället har fallit samman, finns ett mycket litet utrymme för omsorg av miljön och leder till ett nedåtgående spiral. Det som också händer när antalet kollapsade stater ökar är att det är svårt att skapa en sund världsordning, och svårt att hantera internationella kriser.

Plan B

Det finns andra alternativt än att fortsätta som vi gör och låta världen gå mot en kollaps, och det är det ”Plan B” handlar om. Denna plan har fyra huvuddelar:

1.       Minska koldioxidutsläppen med 80 % till år 2020

2.       Stabilisera jordens befolkning vid högst 8 miljarder

3.       Utrota fattigdomen

4.       Återställa jordens ekosystem (Jordmånen, grundvattnet, skogarna, betesmarkerna och fiskbestånden).

För att uppnå dessa högt satta mål krävs att hela världen investerar i en kraftig utveckling av världens förnybara energikällor, så som sol-, vind- och geotermisk energi. För att stabilisera folkmängden krävs en utrotning av fattigdomen. Kvinnor över hela jorden ska få en hälsovård och familjepaneringsmeder för att få fart på den globala övergången till mindre familjer. Plan B bygger på en helhetssyn där de fyra målen hör samman, och verkar för samma mål. Men denna omställning måste ske nu, vi måste handla lika snabbt som om ”kriget vore över oss”. Texten lyfter fram ett exempel från andra världskriget. USA omställde sin industrisektor, från att ha producerat bilar till att framställe flygplan. Denna omställning tog endast några månader, och visar på att det faktiskt går. De stora omställningarna ”Plan B” uppmanar till är möjliga, men det krävs att flera sätter planen i verket. Idag är ”revolutionen” i fullfart på flera håll i världen. Många är redan övertygande om att det krävs en ”genomgripande ekonomisk omstrukturering” och exemplet från USA visar på att stora ekonomiska omställningar kan se ske snabbt. Bara man är övertygad om att det är nödvändigt. Boken ”Plan B” bygger på detta, att övertyga om att nödvändigheten till en förändring, och fokus på de möjligheter som finns för att uppfylla detta.

Vårt uppdrag: Rädda Civilisationen

Vi har det som krävs för att förändra, det måste bara träda i kraft, vi måste återskapa hoppet om att det går. Målet är att stabilisera klimatet, utplåna fattigdomen, stabilisera folkmängden och återställa ekosystemen. Man kan i grova drag räkna ut hur mycket det skulle kosta att gå in för plan B. Det går dock inte att räkna hur mycket det skulle kosta om vi inte gjorde det. Utvecklings länderna behöver finansiering utifrån. Bland annat så behövs det 10 miljarder dollar om året för att uppnå grundutbildning i dessa länder. Den nödvändigaste hälsovården skulle kosta 33 miljarder. Det behövs 14,7 miljarder för att stoppa spridningen av HIV i utvecklingsländerna och Östeuropa. Allt som allt så skulle det gå åt 77 miljarder dollar om året för att uppnå grundläggande sociala mål.

För att kunna utrota fattigdomen så måste man även återställa jorden. Om man slår ihop summorna av vad det skulle kosta att åstadkomma detta så skulle vi vara uppe i 187 miljoner dollar. Det kan vara svårt att se hur mycket pengar detta är. Men om man säger det faktum att 187 miljoner enbart är 13 % av de globala militära utgifterna vilket är 1464 miljarder dollar, så känns det inte längre så mycket. 187 miljarder är en tredjedel av USA:s militär budget. Ändå koncentrerar dom sig på att bygga starkare krigsmakt.

Utgifterna för kriget i Irak ligger på ungefär 642 miljarder dollar. Om man räknar med den vård som dom hemkomna veteraner sedan behöver så kommer kriget att kosta 3 biljoner dollar i slutändan. Det som dock bekostar världen mest av Irak kriget är att det tappa uppmärksamheten på klimatförändringen och andra hot mot civilisationen.

I nu läget har vi har det som krävs för att bygga upp ett globalt samhälle. Det krävs omstruktureringar i ekonomin. Det måste ske en skatteväxling, inte skatteökning. En skatteväxling som fokuserar mer på miljön. Vi måste minska koldioxidutsläppen och oljeberoendet. När vi börjar komma framåt med detta så kommet dom positiva inriktningarna att stärka varandra.

Vad kan du och jag göra? Att förändra sin livsstil till ett mer miljövänligt är positivt men det räcker inte. Det bästa är att bli politiskt aktiv och komplettera detta med en ny livsstil. Informera dig själv, gör dig själv kunnig, ta tag i en hjärtefråga och arbeta för den. Skapa grupper, gå med i föreningar, skriv till politiker, påminn omvärlden om situationen vi befinner oss i. Varje individ gör skillnad.

Ändrade matvanor gör skillnad. Måltider där nötkött ingår tär mycket mer på miljön än vad vegetariska måltider gör.

Dom val vi gör nu är avgörande för livets framtid.

Våra egna tankar och kommentarer

Det som direkt slår mig är att oj här hjälper det inte längre att bara sopsortera utan nu måste det gemensamma krafter till, var och en måste göra det man kan och kanske lite till och världens ledare och länder måste också komma fram till att vi skall rädda oss själva och bevara jorden och om de inte skulle komma fram till det eller vara för långsamma så måste kanske vi alla hjälpa dem på traven med detta beslut.

Visst kan det innebära en del svåra förändringar men det får det nog vara värt.

-          Ronja

Tankar kring delen Vårt uppdrag: Rädda Civilisationen

Texten är full av siffror, man måste nog läsa texten åtskilliga gånger för att verkligen komma ihåg mestadelen av det.

Man blir upprörd och irriterad på många ställen i texten. Till exempel när det stod att det bara behövdes 13 procent av pengarna som världen lägger på militär för att uppnå grundläggande sociala mål och för att återställa våran planet. Världen känns så skev när man läser något sådant, alla vill desperat leva och överleva, men ändå lägger man hellre pengar på militär. Det är ju nästan som att säga att mänskligheten hellre vill utrotas än att lägga pengar på något som gör skillnad.

Jag gillar när dom pratar om skatteväxling, inte ytterligare kostnader. Människan måste tänka om.

Jag får lite skuldkänslor dock när det står om hur man borde bli politiskt aktiv och att bara ändra livsstil inte räcker. Jag är inte alls insatt i politik. Jag tror även att det kan bli fel om någon som inte är intresserad av politik börjar med det enbart på grund av skuld. Då är det nog bättre att försöka ändra livsstil. Men självklart är det bra att uppmana människor till att bli aktiv inom politik.

Jag gillar även att det går att ladda ner boken på internet om man vill, även om den är på engelska. När det handlar om sådana här viktiga saker ska informationen vara lätt att få tag på.

Tankar kring häftet

Jag tycker att häftet var ganska svår läst. Det var många ord som jag inte riktigt förstod. Texten var fullproppad med information, inga radutfyllningar här inte. Det är både på gott och ont, man måste verkligen vara på alerten när man läser texten annars missar man lätt något. Det är bra att det är så mycket information för att det gör att man lär sig mycket på kort tid. Men när jag läste om delar som jag tyckte var mindre intressanta så fick jag traggla igenom textraderna flera gånger innan det gick in i hjärnan. Man kan som sagt inte bara ögna igenom texten. Ibland kändes det som att det var för mycket information på en gång. Till exempel i avsnittet som handlade om landsförvärv. Där det stod om hur olika länder köpte mark i andra länder för att bruka deras jord. Där stod det i ena meningen om ett land för att sedan byta till ett annat land i nästa. Så man fick vara med i svängarna lite. Jag tyckte att tempot i dom olika delarna växlade väldigt mycket också. Även trots att man kanske inte är intresserad utav detta så tycker jag självklart att det är viktigt och nyttigt för alla människor att läsa om detta, det är ju trots allt våra liv och våran värld det handlar om.

Man får verkligen upp ögonen för hur allting är sammankopplat. För att bekämpa det ena så måste man även ta itu med det andra, till exempel för att stabilisera folkmängden så måste vi också utrota fattigdomen osv.

-          Lovisa

Förutom att visa svart på vitt att dagens utveckling inte är hållbar, ger ”plan B” en modell för hur vi faktiskt kan ställa om och skapa ett hållbart samhälle. Det är det som är hela grundidén. Hur vi ska kunna bygga upp ett globalt samhälle som är jämlikt och ekologiskt hållbart. Den frågan jag alltid ställer mig när det handlar om dagens läge i världen är: Hur kan vi låta detta fortsätta?! Det är så uppenbart att det inte fungerar, och att vi lever på bekostnad av andras framtid. Även om jag funderar över hur realistisk ”plan B” är så gör den mig hoppfull. Jag tycker om sättet det är skrivet på, nästan som ett tal som verkligen uppmanar varje läsare till att agera. Det börjar med att rada upp information om dagens läge, som inte gör det möjligt att ifrågasätta att vi faktiskt behöver göra en förändring. Sedan tar den upp möjligheterna, att det faktiskt finns en annan väg. Och att det inte alls är omöjligt. Det som förvånade mig var hur många länder som faktiskt har ställt om, och är på rätt väg. Det ger hopp och engagemang, istället för att bara alltid lyfta fram det negativa som gör att allt bara känns hopplöst. Jag tycker om citatet från antropologen Margaret Mead: ”Tvivla aldrig på att en liten grupp engagerade medborgare kan förändra världen. De är faktiskt de enda som har gjort det.”

Det varje människa bör fråga sig är: ”Hur kan jag bidra för att hjälpa till att rädda civilisationen? Genom mitt engagemang, pengar eller minskad konsumtion? Det räcker inte med att sopsortera och släcka lampan när man går ut. ”Plan B” menar att det krävs ett politiskt engagemang och upplysning för att kunna få en förändring. För det måste ske nu, det finns ingen tid för långsamma omställningar! Texten är skriven på det sättet, det uppmanar till att agera på en gång. Och den vänder sig till varje person. Det gör att man som läsare tar till sig budskapet lättare. Det ger känslan av att det här rör mig, och jag har ett ansvar. Av den anledningen har jag funderat över vad jag gör, och vad jag kan göra. Här är en lista på vad jag gör (men ska bli bättre på!):

• -          Cyklar alltid till vardags, eller åker kollektivtrafik
• -          Handlar det mesta second hand
• -          Återvinner allt som går
• -          Köper aldrig nötkött
• -          Tänker på att spara el och har valt miljömärkt el
• -          Väljer alltid tåg före buss och flyg
• -          Handlar mycket ekologiskt

Enligt ”plan B” så hör det här till vad alla bör göra, men sen krävs det mer. Att man engagerar sig politiskt. En väldigt bra möjlighet jag har att upplysa och sprida kunskap är som miljöansvarig på vandrarhemmet jag jobbar. Jag har precis börjat där, men har fått det som förslag. Det är tusentals gäster varje år som besöker vandrarhemmet, och där har jag verkligen möjlighet att nå ut till människor. En annan sak som jag verkligen känner engagemang för är att få Göteborg att bli en bättre cykelstad. Som det står i texten har bland annat Amsterdam och Paris gjort detta. Mitt mål förövrigt är att jobba socialt och hjälpa människor att må bättre. Och detta är helt grundläggande för att man sedan ska kunna bry sig om miljön. Som det står i texten är det, förutom det humana perspektivet, nödvändigt att få människor ur fattigdom för att minska befolkningsökningen och få människor att kunna engagera sig för miljön.

Så vad jag kan göra är att:

• -          Bli en cykelaktivist, påverka Göteborgsstad att prioritera cyklister
• -          Jobba som miljöansvarig och sprida kunskap och få vandrarhemmet att ta ansvar.
• -          Fortsätta att utbilda mig för att jobba inom psykologin
• -          Delta i olika manifestationer för att sprida budkapet. 

Ett exempel på en ”manifestation” kan vara den teater jag deltog i förra sommaren. Den visade på hur människor i stort kan vara självförsörjande, och på vilka konsekvenser skogsgödning ger för naturen. Jag skulle vilja avsluta med ett citat jag läste i en ledare i DN i samband med kärnkraftolyckan i Japan.

”Kärnkraften ingår kort sagt i den finstilta Faustiska pakt som vår civilisation ingått med djävulen eller åtminstone med vårt sämre jag; löftet om paradiset åt oss själva med risken för helvetet åt våra barn och barnbarn.”

Kärnkraften, tanken om ständig ekonomisk tillväxt och överutnyttjande av jordens resurser ger ett paradis till oss själva men är som textens rubrik, en utförsäljning av vår framtid.

-          Agnes