Miljö och orättvisor

1.       Ge exempel på vilka och hur du tycker att vissa bör ta ett stort ansvar för världens miljö. Tänk på både individer, grupper, organisationer, företag och länder. Vilka har det största ansvaret som du ser det? Motivera. 

Jag anser att det är viktigast att de som har störst påverkan på miljön också tar störst ansvar, eftersom det är det som i längden gör skillnad. Varje individ, grupp, land etc. har ansvar över det område de påverkar inom, så oavsett vem eller vilka man är så har man ett ansvar som står i relation till vilken utsträckning man påverkar inom. Är jag en enskild individ har jag ansvar för min livsstil och handlingar i min vardag. Ett politiskt styre har ansvar att se till ett helt land, och inte som man gör idag, under en mandatperiod, utan faktiskt styra landet och världen mot en hållbar utveckling. 

2.       Vad har du för syn på framtiden när det gäller miljö och naturtillgångar? Är den positiv eller negativ? Hur har klimatet, växter och djur förändrats? Vad innebär detta i praktiken för vardagslivet då? Hur ser det ut? Beskriv hot och möjligheter noga. 

Vi 80-talister har växt upp under mycket hög standard, men med en katastrofal framtidssyn. De allra flesta i min ålder ser mycket mörkt på framtiden, och som att världen går mot en säker undergång (inte ens ”sakta och säker” utan bara säker). Ser man på vår tidsräkning, de senaste 2000 åren och sedan de senaste 100 åren (efter industrialiseringen) är det svårt att skapa sig en annan uppfattning. Det har gått så otroligt fort, det är bara en liten m.m. av världens tidsräkning och ändå så har vi snart gjort slut på många av naturens tillgångar. Befolkningsökningen och den ekonomiska tillväxten kan inte fortsätta. Det är en mycket tydlig ekvation som inte går ihop, detta är något som man skulle kunna förklara för en 5-åring och den skulle förstå. Ekonomisk tillväxt bygger i stort på förbrukning av naturtillgångar, och dessa är snart slut. Vi kommer behöva göra om samhället system för att göra det hållbart, och vi kommer behöva använda oss av förnybara energikällor.

De förändringar som jag ser som mest påtagliga är de som sker i takt med befolkningsökningen. Klimatpåverkan kommer först på andra plats. I och med att en stor del av jordens befolkning lever under fattigdom är de bosatta i områden som inte är avsedda att bosätta sig i. Detta leder till exempelvis vad som hänt i Rio de Janeiro under de senaste månaderna. Mer än 600 människor har omkommit på grund av jordskred. Om utvecklingen fortsätter som det gör nu, kommer det resultera i miljontals så kallade ”klimatflyktingar” inom de närmsta 50-åren, då tillgången till vatten kommer vara en av de främsta orsakerna. 

En utveckling som ändå ger hopp om framtiden är hur den ekonomiska utvecklingen sett ut i många av världens fattigare länder. Så som på flera håll i Sydamerika och Asien. I och med att människor lever i välstånd finns utrymme för att bry sig om sin miljö. Detta kan tydligt visas med modellen Spiral Dynamics. Ser man Sverige som ett exempel så har en miljömedvetenhet utvecklats under de senaste åren, och här finns inte längre problem med att vi blir för många (nu räknar jag inte in vår livsstil utan bara hur befolkningsökningen ser ut). 

För mig är det en självklarhet att ha en positiv syn på framtiden, och jag väljer att se vad som blir bättre. Jag är inte naiv utan inser verkligen vilka förändringar som krävs för att ge miljön en chans till återhämtning och för att alla människor ska kunna leva ett drägligt liv. Det som också ger hopp om framtiden är hur man har sett hur bra jorden och djurarter är bra på att återhämta sig. Bara den får en chans. Vissa djurarter utrotas på grund av mänsklig påverkan på miljön, och vissa klarar att överleva eftersom de anpassar sig. Ett litet exempel är hur isbjörnshonorna har lärt sig simma med sina ungar på ryggen på grund av issmältningen. 

Vi kommer inte kunna fortsätta att ha den livsstil som vi har. Varje person kommer inte kunna ha en egen dator, en egen snowboard, en egen lägenhet osv. Dels så måste all teknisk utrustning produceras på ett sätt som gör att det inte går sönder och man måste köpa nytt. Det är dagens teknik, som bygger på idén om att vi måste köpa nytt och på så sätt främja den ekonomiska tillväxten. Den måste istället produceras på ett sådant sätt att man kan reparera, byta ut vissa delar och återvinna gamla. Så som fritidsintresseutrustning kommer man ha gemensamt och t.ex. betala hyra för när man använder. Boende kommer allt mer att bli kollektivt, där många människor delar på kök, badrum och uppvärmning. Odling som är anpassat till städer och mindre samhällen har redan nått långt i utvecklingen och kommer allt mer att tillämpas för att bli så pass självförsörjande som möjligt. Detta är bara några exempel på åtgärder.  

3.       Finns det någon naturtillgång som aldrig kommer att ta slut? Är inte allting ett kretslopp så att allting finns kvar? Finns det någon naturtillgång som inte får ta slut? Varför? Vad kommer att hända när naturtillgång efter naturtillgång tar slut? Vad blir det för konsekvenser? 

Så länge hela världens ekonomi bygger på tillväxt så finns nya sätt att utnyttja världens naturtillgångar. Jag är övertygad om att sol, vind och vatten energi kommer utvecklas och vara de som används i framtiden. Tills de att jorden har återhämtat sig. Och om de utvecklas teknologi för att använda t.ex. solenergi, så kommer vi kunna ha de vi behöver. Vad som absolut inte får ta slut är tillgången till rent vatten, och vatten för odling etc. 

4.       Baserat på det du vet om befolkningsökning, fattigdom mm., hur tror du att befolkningsmängden kommer att se ut i framtiden? Motivera ditt svar ingående. 

Jag tror att i och med utvecklingen som sker i världen, och sett till vad resultatet kan bli (T.ex. Sverige) så kommer befolkningsökningen avta och ett en ökad medvetenhet kommer utvecklas. Vi kommer nå en topp som sedan kommer att planas ut. Jag har utvecklat detta under andra liknande frågor. 

5.       Människor har egentligen alltid varit fattig, outbildad och haft sina kulturer och religion. Varför tror du att befolkningen helt plötsligt exploderade på 1800-talet? Vad har egentligen förändrats? Är verkligen fattigdom, utbildning, religion och kultur bra förklaringar på befolkningsökningen? Motivera hur du tänker. 

Jag kommer genast att tänka på industrialiseringen istället och effektiviseringen som den innebar. Istället för att det tog en vecka att plöja en åker med häst, gjordes det på en halvtimme med traktor. Industrin och den teknologiska utvecklingen effektiviserade all produktion, och kunde lättare tillgodose alla människors behov. 

6.       Befolkningsökningen påverkar även oss som har en stabil befolkning. Ge exempel på hur vi påverkas. Vad kan vi göra för att påverka situationen i världen? Lista olika förslag och dess konsekvenser. Vilket/vilka av dessa förslag bör vi göra? Motivera. 

Befolkningsökning = större behov av resurser = större miljöpåverkan = ger en global påverkan! Det går inte längre att leva isolerat i den globaliserade värld vi har. Det är en av anledningarna till varför miljöpolitik måste ske globalt.  

Förutom en global miljöpolitik måste vi framförallt stödja utvecklingen av  U-länder till I-länder! I ett U-land finns inga resurser eller utrymme till att tänka på miljökonsekvenser. I ett I-land avtar befolkningsökningen och det kan utvecklas en ökad miljömedvetenhet.

Jag tycker att det ska vara tillåtet att resa var man vill, men transportmedlen måste vara anpassade för miljön och jag skulle också kunna tänka mig vissa restriktioner. Jag tycker också att man ska få flytta och bo var man vill, oavsett anledning. Men jag vet inte hur man på bästa sättet skulle kunna utforma invandrarpolitik, och funderar på hur det skulle se ut om vi inte hade några restriktioner alls. 

7.       Antag att Europa skulle drabbas av någon naturkatastrof, krig eller någonting annat som gjorde det omöjligt att bo kvar. Vart skulle du åka då? Varför? Vilka rättigheter har du tycker du? Vilka skyldigheter har du? Motivera dina tankar. 

Det är omöjligt att säga var jag skulle åka, men antagligen till någon släkting eller vänner i andra länder. Eller ett grannland där jag hade möjlighet att få jobb. Jag känner en viss skyldighet att anpassa mig till de land och den kultur jag befinner mig i. 

8.       Hur tror du att migrationen kommer att se ut i framtiden? Var och hur kommer folk att flytta i världen? Motivera varför du tror som du gör. 

Migrationen kommer i stort bero på klimatets utveckling, och redan inom de närmsta åren tror jag det kommer finnas en stor del klimatflyktingar. Framförallt handlar det om tillgången till vatten, och i och med att polarisarna smälter höjs havsnivån och stora områden kommer hamna under vattenytan.

9.       Vissa menar att uppdelningen av I-länder och U-länder är ett förlegat uttryck. Varför tänker man så tror du? Finns det något annat sätt att dela upp länder i stället? 

Vissa U-länder kan ha lika mycket industrier som ett I-land, och ett I-land i sin tur kan utvecklas mera än ett U-land. Just orden utveckling och industri kanske inte är de mest passande för modern tid.

Jag läste om någon som tyckte att man istället kan kalla det för B-land som i Behovsland, och V-land som välståndsland, skulle kanske kunna vara ett bättre alternativ.

10.    Genom BNP, HDI och GDI vill man få ett mått, en siffra, på olika länder. Vad är det man egentligen försöker att mäta? Stämmer det man mäter det man verkligen vill mäta? Vilket mått mäter bäst det man vill mäta? Finns det något bättre sätt? Motivera.

BNP – bruttonationalprodukten, det är det sammanlagda värdet av alla producerade varor och tjänster i ett land

HDI – Human Development Index, mäter både ekonomi (lika som BNP) men även medellivslängd och utbildningsnivå i ett land. 

GDI –  Gender-related development index, visar på skillnaden mellan könen i ett land. Bl.a. vad gäller livslängd, utbildning och inkomst. 2005 var Sverige ett av de fem högst rankade länderna i världen (tillsammans med Island, Australien, Norge och Kanada). 

11.    Du blir fattigdomsminister i ett fattigt land. Du vet de tre stegen från U-land till I-land. Hur gör du i praktiken för att minska fattigdomen i landet? Vilka beslut fattar du och varför? Ge exempel på vad och vilka som kan hindra dessa åtgärder. 

Jag börjar göra så som Chaves gjorde i Venezuela, tog tillbaka makten över landet och klippte band med framförallt USA som hade stort inflytande på oljeproduktionen, och vinning därav. Landets resurser och möjligheter måste tillgodose landets behov i första hand. De naturtillgångar som finns och de möjligheter till export är en viktig del för att få landets ekonomi att växa. Ett land med små klasskillnader har ett mera välmående folk, och det är grunden till att ett land ska kunna fungera. Därför skulle också detta var något som hade hög prioritet. Rättvisa mellan de som bodde i landet. Även om landet är fattigt, så ska det som finns ägas av alla och inte av ett fåtal. I och med att ekonomi växer kan infrastrukturen utvecklas, utbildningsnivån höjas och därmed välfärden.

De som kan vara ett problem är om landet inte har makt över sig själva, utan utnyttjas av andra länder. Eller har stora skulder och på så sätt inte är fria att agera som de vill och kan vara beroende av t.ex. bistånd. 

12.    Rika länder är till stor del rika för att andra länder är fattiga. De kan sälja sina varor och tjänster dyrt till länder som är beroende av dem. Vilka varor och tjänster kan vara svårt för ett fattigt land att skaffa själva? Ska rika länder hjälpa fattiga länder? Blir inte de rika mindre rika då? Vilken metod att hjälpa fattiga länder verkar bäst tycker du? Diskutera och motivera. 

De bästa sättet att hjälpa någon är att stödja den att utforma sina egna verktyg för att hjälpa sig själv. Men det som skulle hända om de rika länderna gjorde detta är att de inte längre skulle vara beroende av dem. De vill inte att U-länderna ska stå på egna ben, för att det innebär en förslut för dem. Det bästa sättet skulle var att stödja utvecklingen i deras eget land.